Brukarstyrd inläggning

Brukarstyrd inläggning för ungdomar med självskadebeteende: “En trygg plats där jag har kunnat få komma och landa.”

Självskadebeteende och suicidförsök skapar stort lidande och är en vanlig dödsorsak bland ungdomar som mår psykiskt dåligt. Brukarstyrd inläggning (BI) har utvecklats som en lovande krisintervention för vuxna och erbjuds sedan 2018 i en anpassad form för ungdomar i Region Skåne via Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Malmö.

Med hjälp av forskningsanslag från bl.a. Lions Forskningsfond Skåne har vi kunnat genomföra en intervjustudie med ungdomar som har fått tillgång till BI. Målet var att utvärdera hur BI upplevs av ungdomar samt att få deras förslag till förbättringar och anpassningar av metoden. Nitton ungdomar, 14-19 år gamla, har deltagit i forskningsintervjuer under 2020 och 2021. Kvalitativ analys av intervjuerna visar att ungdomarna upplever BI som tryggt då det ger möjlighet till en kort återhämtning vid behov. Ungdomarna säger att de uppskattar mer eget ansvar för sin vård, samtidigt som de har tillgång till stöd från personal. De berättar att BI bidragit till att de utmanar sig själva till att aktivt våga söka hjälp, vilket de haft mycket svårt för tidigare.

Två ungdomar berättar till exempel så här:

“När de rekommenderade BI och var villiga att ge mig den möjligheten så kändes det som att de faktiskt förstod min problematik. Och att det faktiskt kunde hjälpa mig.” (16 år)

“Tidigare har jag agerat på impulserna när jag har skadat mig själv. Men med BI så har det kunnat bli så att när jag känner de tankarna och jag vill göra det, så ringer jag i stället till Malmö. Så att det liksom blev en avledningsmekanism.” (19 år)

Resultatet av intervjuerna har sammanställts i ett manuskript som nu har skickats in till en vetenskaplig tidskrift. Manuskriptet har titeln: ‘A safe place where I am welcome to unwind when I choose to’ – Experiences of Brief Admission by Self-referral for Adolescents who self-harm at risk for suicide: a qualitative study. Resultatet kommer att användas för att förbättra vården på BUP i Malmö. Det kommer även att delas med andra runtom i Sverige som kan ha nytta av denna nya kunskap i arbetet med att hjälpa ungdomar med livshotande självskadebeteende.

Stort tack till Lions Forskningsfond Skåne för ert värdefulla bidrag!

Ett barns hand håller en vuxen förälders hand

Bild från forskningsmöte i Kivik, oktober 2021. Från vänster: Kajsa Landgren, Reid Lantto, Rose-Marie Lindkvist och Sofie Westling.

Sofie Westling docent och överläkare, Psykiatri och Habilitering, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Kajsa Landgren, docent, sjuksköterska med specialistkompetens i psykiatri, Institutionen för Hälsovetenskap, Lunds universitet

Sophia Eberhard, PhD, överläkare, Psykiatri och Habilitering, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet

De första åren i ett barns liv utgör en viktig utvecklingsfas. En trygg anknytning mellan barn och föräldrar har en viktig betydelse för barnets sociala och kognitiva utveckling samt inverkar också på barnets hälsa i ett längre perspektiv. I en stor svensk studie angav blivande föräldrar att den främsta anledningen till att de deltar föräldragrupp under graviditeten är för att känna sig trygga i sitt föräldraskap och få kunskap om barnets behov. Realistiska förväntningar har betydelse för anpassningen till den livsomställning som föräldraskapet innebär. En svensk studie har också visat att en hög känsla av trygghet hos föräldrar efter förlossningen kan ha samband med en lägre risk att utveckla depression efter förlossningen för både mammor och pappor. Depression under graviditeten och/eller efter förlossningen drabbar 10-15 procent av föräldrarna och kan även påverka anknytningen till barnet samt barnets hälsa och utveckling. Studier om nyblivna föräldrars förberedelsebehov har nyligen publicerats av forskargruppen och ligger till grund för nyutvecklade strategier för föräldraförberedelse. Syftet med den kommande studien är att utvärdera de nyutvecklade strategierna för föräldraförberedelse genom att i en randomiserad kontrollerad studie testa effekten av strategierna på förstagångsföräldrars tilltro till sin förmåga i föräldraskapet, känsla av trygghet och risk för depression efter förlossningen. En förbättrad föräldraförberedelse under graviditeten med särskilt fokus på tiden efter barnets födelse förväntas öka föräldrarnas tillit till sin förmåga i föräldraskapet och känsla av trygghet samt minska risken för depression hos föräldrarna efter förlossningen. Detta skulle ge en bättre start för hela familjen och öka barnets möjligheter till god hälsa och utveckling, vilket i sin tur även kan ge positiva hälsoekonomiska effekter för samhället. Om hypotesen stämmer kan resultatet också leda till att riktlinjer för föräldraförberedelse kan skapas vilket bidrar till en mer jämlik vård.

Ansvariga i forskningsprojektet

Petra Pålsson Leg sjuksköterska, Leg barnmorska och doktorand Linda Kvist Leg sjuksköterska, Leg barnmorska, PhD och docent Eva Persson Leg sjuksköterska, Leg barnmorska, PhD och lektor Maria Ekelin Leg sjuksköterska, Leg barnmorska, PhD och biträdande lektor Inger Hallström Leg barnsjuksköterska, PhD och professor i pediatrisk omvårdnad Forskningen bedrivs i den tvärvetenskapliga forskargruppen Barns och familjers hälsa (https://www.med.lu.se/hv/forskargrupper/barns_och_familjers_haelsa) i samarbete med forskargruppen Barnmorskans forskningsområde – reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (https://www.med.lu.se/hv/forskargrupper/barnmorskans_forskningsomraade_reproduktiv_perinatal_och_sexuell_haelsa) vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.

Läs mer om 2018-års forskningsanslag