Retinala tillstånd hos prematura barn

Att födas för tidigt innebär en risk för hjärnskador med påverkan på synbanorna i hjärnan. Det leder till synfältsskador och ofta stora syntolkningsproblem med svårigheter att orientera sig, känna igen ansikten och former och mönster. Trots stora svårigheter går de ofta odiagnosticerade utan synrehabiliterande åtgärder för att klara skolgången och tillvaron i övrigt. Vi har kunnat se att det verkar finnas en förtunning av synbanorna ända ut på näthinnan hos dessa barn, något som kan mätas med en OCT-apparat som använder infrarött ljus för att mäta näthinnans tjocklek. Denna undersökning går att göra på barn redan från 5-års-ålden och skulle innebära nya möjligheter att upptäcka dem tidigt. Dock saknas referensvärden för barn i OCT-apparaten.

För tidigt födda barn riskerar också att drabbas av felväxande blodkärl på näthinnan under nyföddhetsperioden. Sådana blodkärl kan dra loss näthinnan och orsaka blindhet. I takt med att fler för tidigt födda barn överlever i världen är detta numera en relativt vanlig orsak till blindhet hos barn. I länder där man screenar för dessa felväxande blodkärl kan man behandla näthinnan med laser eller sprutor in i ögat när de upptäcks. Sådana behandlingar är dock inte riskfria och kan ge konsekvenser för resten av livet. Vi har upptäckt att kortisonögondroppen dexametason kan få de felaktiga kärlen att gå tillbaka och på så sätt undvika annan behandling. Det finns dock mycket liten kunskap om huruvida dexametason-droppar tas upp i blodcirkulationen och riskerar att påverka det lilla barnet på något annat sätt.

Vi planerar att besvara följande tre frågor:

1. Kan man identifiera barn med hjärnskador med hjälp av OCT-mätningar av näthinnan?
2. Vad är referensvärdena för näthinnetjockleken hos barn i åldrarna 5-17 år?
3. Hur ser upptaget och nedbrytningen ut för dexametason-ögondroppar hos för tidigt födda barn? Riskerar behandlingen att orsaka några biverkningar?

Om man kan diagnosticera hjärnskador på synbanorna och lättare identifiera dessa barn med hjälp av OCT-mätningar av näthinnan innan barnen börjar skolan ges nya möjligheter att hjälpa dem med synrehabiliterande åtgärder.

Om behandlingen med dexametason-ögondroppar hos för tidigt födda barn visar sig vara säker skulle det revolutionera ROP-vården. Särskilt barn i länder som saknar tillgång till barnnarkos och andra behandlingsmöjligheter skulle få en ny möjlighet att behålla synen.

Utveckling av diagnostisk App för diagnostik av progredierande keratoconus och en randomiserad behandlingsstudie med corneal crosslinking (CXL)

 Innan man kan behandla med CXL (corneal crosslinking) så måste man diagnosticera att sjukdomen är aktiv, dvs att sjukdomen förvärras. Detta då behandling med CXL endast är indicerad vid aktiv sjukdom, inte vid stabil sjukdom. Tyvärr har vi under senare år visat att de aktuella kriterierna för diagnostik inte är tillräckligt bra. Patienter med lägre sjukdomsgrad blir underdiagnostiserade och de med mer högre sjukdomsgrad blir överdiagnosticerade och behandlas ibland helt i onödan.

I min doktorsavhandling har jag föreslagit hur man kan diagnosticera aktiv sjukdom genom att ta hänsyn till allvarlighetsgraden av sjukdomen. För att denna diagnostik ska kunna implementeras i klinisk praxis så måste den göras lättillgänglig. Vi håller därför på att utveckla en mjukvara, App,  som kan användas i den diagnostiska utrustningen för att enkelt kunna bestämma om patienten ska behandlas eller ej.

Vid CXL droppar man riboflavin (B-vitamin) på hornhinnan och belyser sedan med UV-ljus för att stärka hornhinnan som då blir stelare och förhindrar sjukdomsförsämring. Man kan välja mellan olika riboflavindroppar. Dessa olika typer har blivit beskrivna var och en för sig som effektiva men det finns både för-och nackdelar med båda. För att utröna vilka patienter som kan ha bäst nytta av vilken riboflavindroppe så genomför vi nu en randomiserad behandlingsstudie. Patienterna är indelade i grupper beroende på sjukdomsgrad och sen drar vi lott om vilken behandling som ska ges.

Tillsammans syftar studierna att diagnosticera behov av CXL så tidigt som möjligt och ge rätt behandling till rätt patient.

Lågproteinkost vid PKU

PKU (Fenylketonuri) är en ovanlig medfödd ämnesomsättningssjukdom med en incidens i Sverige på ca 1:14 000 nyfödda barn. Orsaken till tillståndet är brist på det enzym som ska bryta ner aminosyran fenylalanin. Utan upptäckt och behandling ansamlas fenylalanin i kroppen och orsakar skador på centrala nervsystemet, med bl a intellektuell funktionsnedsättning som följd. Sjukdomen finns med i nyföddhetsscreeningen (PKU-provet) sedan 1965, och med tidigt insatt behandling kan man undvika hjärnskador. Behandlingen består av proteinlåg kost, vilket innebär starkt begränsat livsmedelsval och strikt kontroll över proteinintaget genom daglig beräkning av det man äter. Vid klassisk PKU, den svåraste formen av sjukdomen, tål man att äta mellan ca 5 och 10 g protein från maten per dag. Därutöver har man tillskott i form av en proteinersättning som inte innehåller fenylalanin.

Praxis för kostbehandlingen vid PKU skiljer sig mellan och inom länder och regioner. Skillnaderna handlar bl a om vilka livsmedel som klassas som proteinfria och således kan ätas i fri mängd, och vilka livsmedel som ska vägas och mätas och räknas in i det dagliga proteinintaget. I Sverige tenderar vi att rekommendera att man räknar protein från all mat som inte är absolut proteinfri. År 2020 publicerades både europeiska och brittiska riktlinjer för kostbehandling vid PKU, där man säger att alla frukter och grönsaker med lågt innehåll av fenylalanin, samt många speciallivsmedel och annan proteinlåg mat, kan ätas fritt. Om detta kan implementeras i Sverige utan att orsaka förhöjda nivåer av fenylalanin i kroppen, så skulle det betyda större flexibilitet i vardagen och en ökad livskvalitet för patienter och familjer.

Syftet med studien är att undersöka hur i första hand metabol kontroll (fenylalaninnivån i blodet), men även följsamhet till kostbehandlingen, och den hälsorelaterade livskvaliteten hos svenska barn och ungdomar med PKU påverkas om de äter enligt de europeiska och brittiska rekommendationerna. För detta syfte ämnar vi rekrytera 40 personer (12-18 års ålder) med PKU och ett proteinintag på mindre än 10 g per dag. Hälften av deltagarna ska under sex månaders tid följa den friare kosten, medan hälften fortsätter som vanligt. Vi kommer att samla in och analysera data på bl a proteinintag, fenylalaninvärden, hälsorelaterad livskvalitet och självskattad följsamhet.

I förlängningen är målet att kunna formulera svenska riktlinjer för proteinräkning vid PKU, och studien är en del av ett större projekt som syftar till att kartlägga, analysera och harmonisera kostbehandling vid PKU i Sverige.

Marika Kanthe                                         Tom J de Koning

Leg dietist                                                Professor, MD PhD MBA

VO Barnmedicin,   Pediatrik, Lunds universitet, Skånes Universitetssjukhus

Fyraårig uppföljning av mjölksyramätning vid förlossningar.

Jag är oerhört tacksam för att vi har fått stöd av Lions Forskningsfond Skåne för att kunna bedriva vår forskning! Jag heter Linda Iorizzo och arbetar som forskare och överläkare på förlossningen/prenatal/BB i Helsingborg. Jag disputerade i juni 2021 inom ämnet fosterövervakning under förlossningen.

Under förlossningen övervakas alla kvinnor med CTG (Kardiotocografi). CTG registrerar barnets hjärtfrekvens och larmar om barnet börjar bli stressat och riskerar att utsättas för syrebrist, vilket då leder till att doktorn intervenerar och påskyndar förlossningen för att undvika bestående syrebristskador hos barnet. Beroende på hur långt framskriden förlossningen är görs ett kejsarsnitt eller mamman stöttas med en sugklocka vid framfödandet. Både dessa interventioner är förenade med ökade risker för barnet men fram för allt för mamman.

Ett problem är att CTG många gånger larmar, även när barnet mår bra i livmodern och man har då intervenerat i onödan och utsatt mor och barn för ökade risker utan någon nytta. Därför använder vi oss av ytterligare ett test när CTG larmar för att bättre veta vilka barn som verkligen är i behov av påskyndad förlossning genom att ta ett litet blodprov på barnets huvud och mäta mjölksyra. Mjölksyra bildas nämligen i blodet när cellerna utsätts för syrebrist. Så ett förhöjt värde av mjölksyra talar för begynnande syrebrist hos barnet och det behöver förlösas skyndsamt. Metoden har använts i Sverige sedan slutet av 90-talet.

I vår forskargrupp har vi värderat en ny högteknologisk mjölksyramätare som heter Statstrip (Nova Biomedical) och tagit fram vid vilken nivå av mjölksyra man behöver ingripa i förlossningen. Det är den hitintills största studien som någonsin gjorts på denna metod. Vi följde noggrant upp hur det gick för barnet vid födseln. Däremot saknas det studier för hur det går för barnen som hade höga nivåer mjölksyra i blodet på lite längre sikt. Det finns bara en studie på ett litet antal barn vid fyra års ålder och den visade en koppling till att höga nivåer mjölksyra hos fostret var förenade med ökad risk för avvikande kognitiva funktioner och minskad finmotorik hos barnet. De här resultaten behöver följas upp i en större studie.

Med Lions Forskningsfonds stöd, kan vi nu starta upp en fyra års uppföljning av vår tidigare studie, där vi nu kommer undersöka vilka svårigheter ett barn vid fyra års ålder kan ha, om de har haft höga nivåer av mjölksyra i blodet under förlossningen. Föräldrarna till ca 900 barn i Skåne kommer att tillfrågas att delta. Föräldrarna kommer att få brev med en länk till en enkät på nätet att fylla i. Enkäten behandlar frågor om barnet utveckling vid fyra års ålder.

Resultaten från denna studie hoppas vi kunna ge värdefull information om hur säkra våra övervakningsmetoder under förlossningen är även på lång sikt.