Sjukvårdskontakt före och återinläggningar efter sepsis
Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår då kroppens eget immunsvar på en infektion orsakar skada på kroppen. Det är ett akut tillstånd där tiden från sepsis påverkar hjärt- och kärlsystemet tills dess att behandling startas påverkar överlevnaden.
Sepsis ett stort hälsoproblem som drabbar många, det uppskattas finnas 38 miljoner sepsisöverlevare i världen. På senare år har man uppmärksammat att många sepsisöverlevare drabbas av långtidseffekter.
Syftet med denna studie var att kartlägga återinläggningar på sjukhus efter sepsis samt kontakt med sjukvården före sepsis.
Studien visade att många patienter som överlevde en sepsis-sjukhusinläggning lades in på nytt året efter utskrivningen, oftast på grund av en ny infektion eller hjärt-kärlsjukdom.
En tredjedel av sepsispatienterna hade haft kontakt med en läkare veckan före sjukhusvistelsen.
Med bättre uppföljning skulle en del av dessa återinläggningar potentiellt kunna förhindras. Patienter inlagda för sepsis hade ofta sökt läkarkontakt veckan före sjukhusvistelsen, dessa kontakter ska vi nu undersöka vidare för att se om sepsis hos dessa patienter går att undvika.
Vi tackar Lions Forskningsfond Skåne för bidrag till projektet.
Lisa Melhammar
Specialistläkare
Vo Infektionssjukdomar
SUS Lund
Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar i primärvården – utvärdering av utfall och kartläggning av en ny målgrupp (Projektet fick anslag beviljat 2020)
Katarina Wickman1,2, Annika Dobszai1,2, Sara Modig1,2,3, Beata Borgström Bolmsjö1,2, Gabriella Caleres1,2,3, Cecilia Lenander1,3
- Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet
- Primärvården Skåne
- Regionala enheten för läkemedel, Region Skåne
Läkemedelsbehandling bidrar till ökad överlevnad och förbättrad livskvalitet. Trots nyttan finns också risk för läkemedelsrelaterade problem som kan orsaka ett stort lidande för den patient som drabbas och kostnader för samhället. Ett sätt att identifiera och åtgärda läkemedelsrelaterade problem är arbete med läkemedelsgenomgångar. Metoden innebär systematisk utvärdering och optimering av en individs läkemedelsbehandling.
Sedan tidigare finns framför allt studier på tvärprofessionella, fördjupade läkemedelsgenomgångar för patienter på äldreboenden. För dessa patienter har metoden blivit ett väletablerat arbetssätt i Region Skåne. När det gäller läkemedelsgenomgångar för patienter i eget boende finns däremot inte mycket studerat. Fler multisjuka och äldre individer med omfattande läkemedelsbehandling bor kvar hemma längre. Många sköter sina läkemedel själva. Det finns anledning att tro att även denna patientgrupp har behov och nytta av läkemedelsgenomgång.
Syftet med projektet är att kartlägga och värdera behov och utfall av läkemedelsgenomgång för patienter i eget boende i primärvården i Skåne och den publicerade studien var en delstudie i detta. Intentionen är att kunna utöka möjligheten till läkemedelsgenomgång för målgruppen om detta visar sig vara till gagn.
Läkare och sjuksköterskor på ett antal vårdcentraler i Region Skåne identifierade patienter där behov
av läkemedelsgenomgång ansågs finnas. Läkemedelsgenomgångarna utfördes baserat på patientjournal, PHASE-20 (skattningsskala för möjliga läkemedelsrelaterade symtom) och aktuell läkemedelslista. Farmaceuter identifierade läkemedelsrelaterade problem och dokumenterade dessa i journalen tillsammans med åtgärdsförslag. Läkaren tog därefter beslut om eventuella åtgärder.
Totalt inkluderades 109 patienter i studien och sammanlagt identifierades 420 läkemedelsrelaterade problem. Hos 91 % (99 st) av patienterna identifierades minst ett läkemedelsrelaterat problem. I snitt identifierades 3,9 läkemedelsrelaterade problem per patient. Individer med nedsatt njurfunktion och individer med tio eller fler läkemedel, hade högre antal läkemedelsrelaterade problem. Läkemedelsrelaterade problem kan delas in i sju olika kategorier. De mest förekommande kategorierna i den undersökta patientgruppen var onödig läkemedelsterapi och biverkan, vilka utgjorde 23 % vardera av alla läkemedelsrelaterade problem (se figur).
Resultaten från denna studie visar att majoriteten av de inkluderade patienterna i eget boende har många läkemedelsrelaterade problem, och bedöms därför ha ett behov av läkemedelsgenomgångar. Patienter med nedsatt njurfunktion och patienter med många läkemedel kan behöva prioriteras då de har högre risk för läkemedelsrelaterade problem.
Uppföljning avseende vad som skedde efter givna åtgärdsförslag pågår. Det vore framöver värdefullt att även utforska patienternas upplevelse av arbetet med läkemedelsgenomgångar.
Katarina Wickman, Annika Dobszai, Enhet Läkemedel, Skånes Universitetssjukvård
Cecilia Lenander, Sara Modig, Område Läkemedel, Region Skåne och avd. för allmänmedicin, Lunds universitet
Lägesrapport, anslag för projektet ”Femoralisblockad på den akuta
höftpatienten med stöd av artificiell intelligens”
Vi har tacksamt mottagit 100 000 kr från Lions Forskningsfond Skåne för ovan rubricerade projekt.
Nedan följer en kort lägesrapport innan inlämning av slutlig ekonomisk redovisning 2022-05-30.
Johan Berggreen kunde anställas som doktorand i projektet tack vare säkrad finansiering från er och
VINNOVA (200 000 kr från Medtech4Health-projektet AIDA). Projektets syfte är att kunna hjälpa
vårdpersonal att lägga en regional blockad (lokalbedövning) i samband med höftfraktur genom att i
en ultraljudsbild markera var man skall lägga injektionen. Detta skulle spara lidande för patienter då
exempelvis ambulanspersonal redan vid ankomst skulle kunna ge smärtstillning.
Johan har utvecklat en algoritm som nu kan markera en femoralisnerv i en ultraljudsbild tagen i
ljumsken. På bilden till vänster nedan har en expert (Dr John Jahr) markerat med en röd linje var man
i bilden kan finna nerven. Det artificiella nätverket har tränats på hundratals andra bilder där
området markerat, men inte ”sett” just denna bild. I bilden till höger har sedan nätverket kunnat
markera ”på egen hand” var nerven finns. Som synes överensstämmer detta tämligen väl, och ges ett
”överlappsvärde” om 72%, i samma storleksordning man har visat i andra applikationer av artificiell
intelligens på medicinska bilder.
Resultaten har presenterats vid den största tekniska ultraljudskonferensen, IEEE International
Ultrasonics symposium som hölls i september 2021. Ett artikelmanuskript med mer omfattande
resultat håller på att färdigställas.
Som så mycket annat i vårt samhälle har vårt projekt påverkats av pandemin och det har försenats,
inte minst på grund av att insamling av patientdata omöjliggjordes under lång tid. All data är dock
insamlad nu, och analys inför artikelmanus pågår för fullt. Vi kommer nu fortsätta med att utvärdera
algoritmen genom att jämföra hur väl den fungerar jämfört med en grupp ultraljudstränade
narkosläkare, ett projekt för vilket vi kommer söka fortsatt finansiering. Inom tre år hoppas vi kunna
presentera ett system som kan ta bilder från handhållen ultraljudsapparat, processa dem, och i
realtid visa för användare var bedövningen bör läggas.
Lund 2022-01-31
Tomas Jansson
Professor Medicinsk teknik
Lunds Universitet
Brukarstyrd inläggning för ungdomar med självskadebeteende: “En trygg plats där jag har kunnat få komma och landa.”
Självskadebeteende och suicidförsök skapar stort lidande och är en vanlig dödsorsak bland ungdomar som mår psykiskt dåligt. Brukarstyrd inläggning (BI) har utvecklats som en lovande krisintervention för vuxna och erbjuds sedan 2018 i en anpassad form för ungdomar i Region Skåne via Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP) i Malmö.
Med hjälp av forskningsanslag från bl.a. Lions Forskningsfond Skåne har vi kunnat genomföra en intervjustudie med ungdomar som har fått tillgång till BI. Målet var att utvärdera hur BI upplevs av ungdomar samt att få deras förslag till förbättringar och anpassningar av metoden. Nitton ungdomar, 14-19 år gamla, har deltagit i forskningsintervjuer under 2020 och 2021. Kvalitativ analys av intervjuerna visar att ungdomarna upplever BI som tryggt då det ger möjlighet till en kort återhämtning vid behov. Ungdomarna säger att de uppskattar mer eget ansvar för sin vård, samtidigt som de har tillgång till stöd från personal. De berättar att BI bidragit till att de utmanar sig själva till att aktivt våga söka hjälp, vilket de haft mycket svårt för tidigare.
Två ungdomar berättar till exempel så här:
“När de rekommenderade BI och var villiga att ge mig den möjligheten så kändes det som att de faktiskt förstod min problematik. Och att det faktiskt kunde hjälpa mig.” (16 år)
“Tidigare har jag agerat på impulserna när jag har skadat mig själv. Men med BI så har det kunnat bli så att när jag känner de tankarna och jag vill göra det, så ringer jag i stället till Malmö. Så att det liksom blev en avledningsmekanism.” (19 år)
Resultatet av intervjuerna har sammanställts i ett manuskript som nu har skickats in till en vetenskaplig tidskrift. Manuskriptet har titeln: ‘A safe place where I am welcome to unwind when I choose to’ – Experiences of Brief Admission by Self-referral for Adolescents who self-harm at risk for suicide: a qualitative study. Resultatet kommer att användas för att förbättra vården på BUP i Malmö. Det kommer även att delas med andra runtom i Sverige som kan ha nytta av denna nya kunskap i arbetet med att hjälpa ungdomar med livshotande självskadebeteende.
Stort tack till Lions Forskningsfond Skåne för ert värdefulla bidrag!
Bild från forskningsmöte i Kivik, oktober 2021. Från vänster: Kajsa Landgren, Reid Lantto, Rose-Marie Lindkvist och Sofie Westling.
Sofie Westling docent och överläkare, Psykiatri och Habilitering, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Kajsa Landgren, docent, sjuksköterska med specialistkompetens i psykiatri, Institutionen för Hälsovetenskap, Lunds universitet
Sophia Eberhard, PhD, överläkare, Psykiatri och Habilitering, Institutionen för Kliniska vetenskaper, Lunds universitet
Föräldraförberedelse i mödrahälsovården med fokus på första tiden efter förlossningen
Att föräldrar känner sig mer förbereda inför sitt föräldraskap kan ge en bättre start för hela familjen och öka barnets möjligheter till god hälsa och utveckling, vilket i sin tur även kan ge positiva hälsoekonomiska effekter för samhället. Tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar önskar att de hade varit bättre förberedda för tiden som kommer efter förlossningen. Trots det saknas evidensbaserade riktlinjer för föräldraförberedelse i mödrahälsovården i Sverige.
I projektet utvecklades ett evidensbaserat program för föräldraförberedelse baserat på forskning om föräldrars behov och önskemål. Sju barnmorskemottagningar, som erbjöd föräldraförberedelse på det mest vanligt förekommande sättet i Skåne, deltog i studien med målet att undersöka programmets genomförbarhet. Fyra barnmorskemottagningar lottades till att tillhöra en kontrollgrupp, och att fortsätta ge föräldraförberedelse på samma sätt som tidigare. Tre barnmorskemottagningar lottades till interventionsgruppen, och erbjöd föräldraförberedelse med det evidensbaserade programmet. Programmet började med förberedelse inför föräldraskap och tiden efter förlossningen och avslutade med förlossningsförberedelse. Andra viktiga inslag var fokus på problemlösning och att främja föräldrarnas egen aktivitet i lärandet. Totalt inkluderades 71 förstagångsföräldrar i studien.
Både föräldrar och barnmorskor fick besvara enkäter och resultaten visade att det evidensbaserade programmet är genomförbart och godtagbart både utifrån föräldrars och barnmorskors perspektiv. Färre föräldrar i interventionsgruppen uppgav att de saknade något i sin föräldraförberedelse jämfört med föräldrar i kontrollgruppen. Det noterades en möjlig positiv effekt på pappors tilltro sin förmåga i föräldraskapet av det evidensbaserade programmet. En möjlig positiv effekt på amning kunde också ses, det var att fler mammor i interventionsgruppen som följde sin intention att helamma.
– Det är här är lovande resultat och programmet ser ut att bättre motsvara föräldrarnas behov men för att kunna dra säkra slutsatser om effekter av det evidensbaserade programmet för föräldraförberedelse behöver en större studie genomföras, säger Petra Pålsson. Att vi nu testat genomförbarheten av programmet på barnmorskemottagningar är ett viktigt steg innan en större studie görs; om inte programmet hade varit genomförbart och accepterat av föräldrarna hade det inte varit meningsfullt att gå vidare och utvärdera effekten av det. Vi är tacksamma för anslaget från Lions Forskningsfond Skåne som bidrog till att vi kunde genomföra detta viktiga steg i forskningsprojektet.
Petra Pålsson Barnmorska och med. dr.
Lunds universitet
Petra Pålsson | Barnmorska, med. dr
Barnmorskans forskningsområde – reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa
Institutionen för hälsovetenskaper | Medicinska fakulteten | Lunds universitet
Rapport till Lions forskningsfond
Veronica Milos Nymberg, 201008 Helsingborg
Vi (Veronica Milos Nymberg, Cecilia Lenander och Beata Borgström Bolmsjö) erhöll 2018 ett forskningsanslag från Lions Forskningsfond Skåne på 130 000 kr för vårt projekt Läkemedelsgenomgångar och långtidseffekter på sjukhusinläggningar och mortalitet – en uppföljande studie.
Många äldre patienter behandlas idag med ett flertal olika läkemedel och ju fler läkemedel man har desto större risk för biverkningar, fallbenägenhet och ökad sjuklighet.
Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar med hjälp av apotekare anställda av Primärvården Skåne bidrar till att förbättra behandlingen och minska användningen av olämpliga mediciner som kan ge upphov till biverkningar och försöka åtgärda problemet genom att meddela patientens läkare och föreslå åtgärder.
Vårt projekt byggde vidare på en randomiserad kontrollerad studie genomförd 2012. Projektet pågick på olika vårdcentraler i Skåne och omfattade personer 75 år eller äldre som hade många läkemedel. Alla patienter bodde i särskilda boenden eller hemma med hemsjukvård, och alla hade dosdispenserade läkemedel.
369 patienter deltog i studien. Hälften av patienterna slumpades till en grupp som fick läkemedelsgenomgångar, och hälften fick sedvanlig vård.
Med stöd från Lions forskningsfond i Skåne kunde vi samla in mer data under 2018 om sjukhusinläggningar inom ett år från att patienter inkluderades i studien, i syfte att studera ifall läkemedelsgenomgångarna även påverkade sjukhusinläggningar och dödlighet för denna typ av sköra patienter.
Det visade sig att den gruppen som fick läkemedelsgenomgångar hade 42% mindre risk att bli inlagda på sjukhus inom ett år, men ingen skillnad vad gäller dödlighet.
Resultaten publicerades januari 2021 med titeln Vi kan med glädje rapportera att medlen har använts framgångsrikt och att i skrivande stund finns ca 5000 sek kvar som beräknas användas till återstående publiceringskostnader. Arbetet har genomförts under 2019 och 2020 skickades manuset till vetenskaplig tidskrift under namnet: The impact of medication reviews conducted in primary care on hospital admissions and mortality – an observational follow up of a randomized controlled trial.
Under 2019 har vi tack vare medlen haft möjlighet att presentera arbetet som posterpresentation på den 21 konferensen Nordic Congress of General Practice (NCGP) https://www.nordicgp2019.dk/
Bild från NCGP 2019, från vä till hö: Beata Borgström Bolmsjö, Veronica Milos Nymberg och Cecilia Lenander.
Digital teknik kan öka förståelsen för
psykiatriska problem hos unga
Psykiatriska tillstånd är den främsta orsaken till sänkt livskvalitet hos barn och ungdomar. Mycket av dagens förståelse för tillstånden grundar sig på intervjuer och skattningsformulär där patienter får uppskatta hur de mått och haft det under de senaste veckorna. Kunskapen om hur problemen upplevs och uttrycks i vardagen är liten.
Psykolog och med dr Matti Cervin erhöll år 2019 ett anslag från Lions forskningsfond Skåne för att utveckla metoder för att mäta hur psykiatriska symtom utspelar sig i vardagen. Metoden har byggts upp via Blåappen, som är en digital plattform som redan används inom Region Skåne och där patienter via sina smartphones kan besvara frågor. Forskningen går ut på att ungdomar flera gånger per dag får besvara frågor om vad de tänker på, hur de mår och vad de gör.
Mattis mål är att forskningen ska bidra till ökad förståelse för hur barn och ungdomar med psykiatriska tillstånd är hindrade i vardagen. Ett annat mål är att bättre förstå hur psykiatriska symtom hänger samman med andra faktorer och använda denna kunskap för att förbättra behandlingar. Matti har även använt medel från Lions forskningsfond Skåne för att initiera en studie där hjärnans sätt att bearbeta känslor undersöks och hur sådan hjärnaktivitet hänger samman med psykiatriska symtom hos unga.
Matti Cervin
Knuten till Lunds Universitet
Med.Dr, Leg psykolog
Jag vill rikta ett stort tack till Lions Forskningsfond Skåne
som bidragit till att vi kunnat visa på möjligheten att genom vård i hemmet normalisera vardagslivet och öka hälsa hos familjer med ett barn som är sjukt också när barnet är i livets slutskede.
Det är ofta svårt att få anslag i början av en forskningsstudie då det ännu inte går att visa några resultat. Jag är därför tacksam över att forskningsfonden såg att studierna som kom att utgöra min doktorsavhandling skulle ge viktig kunskap för vård av allvarligt sjuka barn och vågade ge anslag tidigt i processen. Med hjälp av anslaget från Lions Forskningsfond Skåne kunde jag bland annat sända frankerade svarskuvert till deltagande familjer och åka hem till familjer för att genomföra intervjuer där hela familjen kunde delta. Jag kunde också få arbetstid att sammanfatta studierna i vetenskapliga artiklar och publicera dem tillgängligt utan avgift för läsaren så att resultaten når ut till de som skall omsätta dem till klinisk verklighet inom sjukvården!
Era insamlade kronor gör skillnad!
Läs avhandlingen i Lunds Universitets forskningsportal. Klicka här!
2020-05-01
Charlotte Castor
Barnsjuksköterska, Med dr
Institutionen för hälsovetenskaper,
Medicinska fakulteten, Lunds Universitet
Lund 200424
Projektrapport Lions forskningsfond 2016 – Peter Siesjö/Anna Darabi
Vår forskning är bland annat inriktad mot att utveckla bra modellsystem som representerar olika typer av barnhjärntumörer, eftersom det idag är stor efterfrågan på sådana modeller. Dessa modeller kan användas för att besvara hur tumörer svarar på nya cancerbehandlingar, hur nuvarande behandling fungerar i samklang med nya behandlingar, samt ge detaljerade kunskaper om specifika interaktioner mellan tumör och kringliggande celler så som olika immunceller. De flesta tumörer, inklusive barnhjärntumörer, innehåller i varierande utsträckning inte bara tumörceller, utan även olika typer av immunceller och andra stromaceller. Dessa celler samverkar via gemensam signalering med tumörceller och inducerar bland annat inflammation och immunsuppression i tumören, både lokalt men även systemiskt. Immunsuppression hämmar både befintlig anti-tumoral reaktivitet, samt utgör ett stort hinder för immunterapi.
I våra modeller undersöker vi bland annat hur olika läkemedel modulerar inflammatoriska faktorer. I vårt forskarteam ingår både forskare och neurokirurger, vilket innebär att vi har en unik sammansättning av kompetenser.
Med hjälp av medel från Lions forskningsfond har vi kunnat använda oss av en proteinplattform där man ur en mycket liten mängd prov kan analysera ett stort antal proteiner samtidigt. Detta är av stor vikt då vi använder oss av ett mycket unikt material från barn med hjärntumörer. I arbetet har vi har totalt undersökt ett femtiotal blodprover från barn som drabbats av olika hjärntumörtyper, och hittat intressanta skillnader i immunprofiler. Baserat på fyra faktorer går det att separera patienterna i två olika grupper, och vi har även hittat enstaka patienter som verkar ha en kraftig pågående aktivering av immunförsvaret. Vi tror att dessa skillnader reflekterar olika stadier i samspelet mellan tumör och immunförsvar, och vi kommer att göra ytterligare undersökningar framöver för att bekräfta våra idéer. Vi har även kunnat påbörja en studie där vill vi karakterisera interaktioner mellan immunceller och pediatriska hjärntumörceller och på vilket sätt olika droger kan påverka denna interaktion. Vi hoppas att våra studier kommer att bidra till utveckling och implementering av immunterapi mot hjärntumörer hos barn.
2019-12-01
Peter Siesjö
Docent Neurokirurgi, SUS Lund
Anna Darabi
Professor Neurokirurgi, SUS Lund
Fysiologiska metoder att minska infektionskomplikationer vid prostatabiopsi
Vi arbetar med ett nytt instrument för att göra prostatacancerdiagnostik säkrare. För att diagnostisera prostatacancer behövs ett vävnadsprov, en biopsi. Detta erhålls i regel genom provtagning genom ändtarmen med en biopsinål. Nålen för med sig bakterier in i kroppen vilket ger risk för allvarlig infektion (sepsis) och därför får patienten alltid antibiotikaskydd.
Med stigande antibiotikaresistens ser vi tyvärr en brant ökning av risken för infektion och mycket forskning görs med fokus på antibiotika. Vi angriper problemet på ett nytt sätt – vi tar fram en helt ny typ av nål som vi visat minskar mängden bakterier som kommer in i kroppen med 97%. Vi har stora förhoppningar om att detta ska minska risken för infektion och möjliggöra säkrare cancerdiagnostik.
2019-10-01
Andreas Forsvall
Specialistläkare i kirurgi och urologi med fokus på prostatacancer
Förbättrad sepsisdiagnostik för cancerpatienter
Sepsis är ett komplext och livshotande tillstånd som uppstår då kroppens eget immunsvar på en infektion orsakar skada på kroppen.
Trots att sepsis är vanligt och leder till hög dödlighet är det är svårt att förutspå vilka patienter som utvecklar sepsis.
Sepsis är särskilt vanligt vid cancerbehandling då denna behandling påverkar immunsystemet, samtidigt är dessa patienter särskilt svåra att diagnosticera varför vi vill identifiera sk biomarkörer i blodprov som kan förutspå sepsis i denna grupp.
Preliminära resultat
För att hitta biomarkörer i blodprov har vi under perioden 2017-06-01-2019-06-01 samlat in blodprover från 86 patienter med cancerbehandling som påverkat immunsystemet och som misstänks ha en akut infektion. Patienterna har alla gett samtycke till att blodprov och journaluppgifter används. Journaluppgifterna används för att avgöra om patienten utvecklade sepsis i samband med provtagningstillfället.
Proverna har analyserats med hjälp av avancerad masspektrometri, så att protein-sammansättningen i provet mäts.
Lions forskningsanslag har använts för att möjliggöra akut omhändertagande och preparation av prover. Detta har varit avgörande för studiens genomförande då dessa patienter vårdas och söker vård inom olika delar av sjukvården och proverna måste hanteras akut med centrifugering och frysning inom 1 timme för att inte riskera att ge falska resultat.
Det återstår nu att med hjälp av den insamlade datan hitta biomarkörer som stiger eller sjunker innan sepsis utvecklas. Det är ett omfattande arbete då mängder av biomarkörer är analyserade, ofta i flera prover från olika tidpunkter från en patient
Förbättrad sepsisdiagnostik har stor klinisk nytta för att urskilja vilka patienter som behöver snabb handläggning, då behandling av sepsis är mest effektiv tidigt i förloppet.
Även de patienter som inte visar sig ha risk för sepsis skulle vara betjänta av förbättrad diagnostik då det skulle kunna minska sjukhusvård och påverkan på planerad cancerbehandling. Det kan även leda till en minskad antibiotikaförbrukning vilket minskar resistensutvecklingen.
2019-10-01
Adam Linder
Infektionsspecialist
SUS Lund
FORSKNINGSRAPPORT
Immunmodulerande behandling vid reumatisk sjukdom – effekter på gastrointestinalkanalen
Undertecknad beviljades 2016 medel från Lions Forskningsfond Skåne för att studera interaktioner mellan behandling av ledgångsreumatism och bakteriefloran i tarmkanalen.
Det beviljade anslaget har möjliggjort att den planerade studien har kunnat genomföras och att den sista patienten (nr 72) nu inkluderats. Studien har genomförts som en integrerad del i det kliniska omhändertagandet av patienter med ledgångsreumatism vid Reumatologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus.
Samtliga inkluderade patienter har lämnat avföringsprov i samband med behandlingsstart av immunmodulerande läkemedel. Utav dessa har 54 även lämnat ett uppföljande avföringsprov i samband med återbesök, cirka 3 månader senare.
Proverna har studerats med modern mikrobiologisk teknik avseende tarmflora. Undersökningarna har varit tekniskt av god kvalitet i 125 utav 126 prover.
Studien har resulterat i ett manuskript som ännu ej är publicerat. Där rapporterar vi om förutbestämda utfallsmått vilka beskrivits på https://clinicaltrials.gov/ct2/show/NCT03775824 .
- Vi har, med Forskningsfondens hjälp, kunnat pröva tidigare hypoteser om att tarmfloran är förändrad vid ledgångsreumatism.
- Vi har, med Forskningsfondens hjälp, uppgifter om hur tarmfloran förändras vid framgångsrik behandling av ledgångsreumatism.
- Vi har, med Forskningsfondens hjälp, uppgifter om hur tarmflorans sammansättning kan påverka och prediktera effekten av olika antireumatiska behandlingar.
Undertecknad och kollegor vill tacka för Forskningsfondens förtroende och bidrag och ser fram mot att under närmsta året få möjlighet att offentliggöra resultaten ovan i en vetenskaplig publikation.
Lund 31 oktober 2019
Kristofer Andréasson
2019-10-31
Vi erhöll forskningsanslag från Lions Forskningsfond Skåne 2017 för projektet:
Tidig kontakt med palliativ vård vid symtomlindrande cytostatikabehandling.
Palliativa enheter har specialkunskaper inom smärt- och ångestlindring och att vårda patienter med icke botbara cancersjukdomar. En palliativ enhet har därför en god möjlighet att underlätta livet för en svårt sjuk patienter och deras anhöriga. Idag blir en patient, i Sverige, ansluten till palliativa vården först i livets slutskede dvs veckor till några månader innan patienten dör. Det finns dock utländska studier som har visat att en tidig anslutning till palliativ vård, redan när patienten får sin diagnos, förbättrar livskvalitén hos patienten.
Vi har i vår studie undersökt och jämför två grupper av cancerpatienter: en grupp patienter med cancer som ansluts tidigt till palliativ vård och en annan grupp patienter med cancer som ansluts i livets slutskede. Vi studerar skillnaderna i livskvalitén mellan dessa två grupper av patienter men vi jämföra även livskvalitén hos patientens närmaste anhörig i de båda grupperna. Vi studerar om det finns några skillnader i hur länge patienterna lever i de båda grupperna, om det finns några skillnader i hur mycket (cytostatika) cellgifter som ges och hur mycket smärt- och ångestlindrande läkemedel som patienter behöver i de båda grupperna.
Studien påbörjades december 2014. Vi har nu anslutit nästan alla patienter (92 av planerade 108 stycken) till studien men vi räknar med att studien är färdig först i början av 2020. Resultaten på studien skall då sammanställas och analyseras. Därefter skall vi skriva flera artiklar kring våra resultat och publicera dessa i en medicinsk tidskrift.
Vi har även anställa en yngre cancerläkare, Anders Ekström, som doktorand. Anders kommer att sammanställa resultaten på denna studie tillsammans med oss handledare. Det är tänkt att Anders skall skriva en doktorsavhandling på resultaten från denna studie.
Vi tackar igen för den förtroende, uppmuntran och bidrag vi fått från er på Lions Forskningsfond Skåne
2019-09-10
Mikael Segerlantz, läkare på den Palliativa enheten i Lund,
Anders Ekström, ST-läkare i onkologi i Karlskrona-Lund och doktorand,
Eva Brun läkare på Onkologiska kliniken i Lund.
Lewy Body dementia och sväljningssvårigheter
Victoria Larsson och undertecknad fick 2016 forskningsmedel för att genomföra en av delstudierna till Victorias avhandling. Hon disputerade i september 2018 med avhandlingen ”Living with Lewy body dementia”. Sjukdomen är inte botbar och leder till förtidig död men man kan ändå bidra till att livskvaliteten ökar. Olika aspekter på detta behandlas i Victorias studier. De två första studierna utvärderade resultat från en läkemedelsbehandlingsstudie (memantin) och visade att sömnproblem i form av ”vilda utåtagerande drömmar” minskade och den skattade livskvaliteten ökade hos de som fått memantin i jämförelse med de som fått placebo. Den tredje studien var den som Lions stödde och den visade att kolsyrad dryck
motverkade de försämrade sväljningsrörelser som Lewy body patienter visat sig ha och fick maten att passera ner i magsäcken istället för att fastna. Risken när mat fastnar i matstrupen är att vätska ovanför sas rinner över och hamnar i luftstrupen och lungorna, där den riskerar att orsaka sk aspirationspneumoni eller kemisk lunginflammation, som i sin tur kan leda till döden. Detta är ett väldigt enkelt och lättillgängligt sätt att minska denna risk. I det fjärde arbetet visade Victoria att Lewy body patienternas liv förkortas av sjukdomen. I det sista arbetet intervjuades patienter själva om hur de uppfattade sin livskvalitet. Trots i vissa fall avancerad sjukdom kunde de väl redogöra för sina uppfattningar på grund av en bättre bevarad intellektuell förmåga än vad man vanligen ser hos andra personer med kognitiv sjukdom (demenssjukdom). Hur de hanterade sin livssituation berodde på självkänslan, coping och bemötandet från omgivningen. En viktig aspekt var att kunna visa att de kunde svara och uttrycka sig om de fick tillräcklig tid.
Sammanfattningsvis gav avhandlingens studier viktiga pusselbitar i omhändertagandet av Lewy body patienterna;
1. Läkemedlet memantin kan hjälpa både sömn och livskvalitet (via global förbättring),
2. Kolsyrad dryck förbättrar sväljningsförmågan,
3. Lewy body sjukdomen i sig är allvarlig och förkortar livet och
4. Ett gott bemötande där man ger patienterna tid att uttrycka sig är viktigt för en så god livskvalitet som möjligt.
Arbetet med kolsyrad dryck har fått mycket uppmärksamhet på det praktiska planet och många boenden har börjat servera kolsyrad dryck rutinmässigt. Fördelen är ju att det är både receptfritt och inte kräver någon sk diagnos!
Elisabet Londos, överläkare, professor
2019-07-22