Järnbrist med fatigue/trötthet, ett underdiagnostiserat tillstånd bland svenska gymnasieflickor?

Att just tonårstjejer har stor risk att drabbas av järnbrist är ingen nyhet. Orsaken är att de växer, att de menstruerar och att de äter vegetariskt i stor utsträckning. Enligt nya forskningsrön kan redan mild-måttlig järnbrist utan påverkan på blodvärdet (anemi) ge trötthet, nedsatt tankeförmåga och nedsatt fysisk prestationsförmåga. De senaste 10–20 åren har andelen vegetarianer bland unga flickor ökat påtagligt och 1994–1995 slutade Sverige att järnberika sitt mjöl.

Förekomsten av järnbrist hos tonårstjejer i Sverige är hitintills dåligt kartlagd, och vi vet inte i vilken utsträckning järnbrist påverkar deras mående.

I oktober 2023 genomförde vi en studie på två gymnasieskolor i Lund och Malmö. Deltagarna fick fylla i uppgifter om kost, menstruation och mående/trötthet och lämnade därefter blodprover för analys av blodvärde (Hb) och järnförråd (ferritin). Intresset att delta var stort och vi fick prover och enkätsvar från 485 flickor.

Bearbetning av data från studien pågår för fullt. Enligt preliminära (opublicerade data) hade hela 38% av deltagarna järnbrist (ferritin <15, WHOs kriterium). Vi ser statistiskt säkerställda samband mellan kost med lite kött och järnbrist och mellan uppgiven riklig menstruation och järnbrist.

Till hösten kommer vi med hjälp av anslaget från Lions arbeta vidare med analys avseende trötthet/fatigue/livskvalitet och järnbrist. Vi kommer också att i kontakt med hälsoekonomer för att diskutera ifall screening för järnbrist kan var något som är aktuellt ur ett folkhälsoperspektiv.

Sepsis är ett allvarligt tillstånd

som uppstår till följd av en överdriven immunreaktion som svar på en infektion. Barn är särskilt utsatta och årligen uppskattas över en halv miljon dödsfall globalt, varav många är tidigare helt friska.

Trots modern sjukvård avlider flera barn i Sverige varje år i sepsis som följd av behandlingsbara infektioner. Den enskilt viktigaste faktorn för överlevnad är tidig diagnostik och behandling, vilket försvåras av den komplexa och ofta subtila sjukdomsbilden tidigt i förloppet. Hos barn, som har ett outvecklat immunförsvar, som dessutom varierar över olika åldrar är detta ett särskilt stort problem. Det finns därför ett stort behov av nya metoder för tidig diagnostik av sepsis hos barn.

 I detta projekt har vi som mål att förbättra vår förståelse av sepsis hos barn och utveckla tidiga biomarkörer för att identifiera sjukdomen. Vi kommer kartlägga hur proteinsammansättningen i blodet hos barn förändras under sjukdomsförloppet vid sepsis och vid mindre allvarliga infektioner.

Genom att identifiera skillnaderna mellan proteinsammansättningen vid lindrigare infektioner och sepsis kan vi hitta proteinmönster unika för tidig sepsis. Den snabba tekniska utvecklingen inom mass-spektrometri gör det möjligt att undersöka stora patientgrupper och vi kommer snart kunna använda det i vår kliniska vardag. Detta är kritiskt för att inleda behandlingen i tid.

 Vår forskargrupp, vilken består av läkare från infektionskliniken, akutkliniken och barn- och ungdomsmedicinkliniken på Skånes Universitetssjukhus, har skapat en proteinatlas baserat på biopsier från 26 olika organ och isolerade blodceller. Genom att jämföra plasmaproteiner mot proteinatlasen kan vi identifiera organskador vid infektion och graden av organsvikt.

För att kartlägga proteinprofiler kommer patienter som söker barnakuten med infektionssymtom att inkluderas i studien, och blodprover tas vid insjuknandet och efter ett dygn. Vi kommer följa det kliniska sjukdomsförloppet och inhämta information om vilka patienter som haft sepsis och sedan sammanföra det med resultatet från proteinprofilen. Dessa prover kommer att analyseras och jämföras med vår proteinatlas för att identifiera unika proteinprofilmönster vid sepsis. 

 Genom att utveckla tidiga och tillförlitliga diagnostiska verktyg hoppas vi kunna rädda liv och förbättra vår förmåga att hantera sepsis hos barn effektivt. Detta är av största vikt för att minska dödligheten och lidandet som sepsis orsakar bland barn.

Intervention med fysisk aktivitet för prevention av komplikationer samt bättre hälsa hos barncanceröverlevare

Syftet med denna studie är att utvärdera och implementera personcentrerad träning som
prevention mot komplikationer efter cancerbehandling samt förbättra hälsa och välbefinnande
för barncanceröverlevare.
Överlevandaden efter barncancer har ökat och det finns idag ca 11000 barncanceröverlevare i
Sverige. Behandling med cytostatika, strålbehandling samt kirurgi medför en risk för
komplikationer senare i livet, så som hjärtkärlsjukdomar, övervikt, diabetes, h järntrötthet.
Studier visar att barncanceröverlevare är mindre fysiskt aktiva jämfört med
normalpopulationen. Då fysisk inaktivitet är en riskfaktor för hjärtkärlsjukdom, övervikt,
diabetes, är det viktigt att uppmuntra träning och rörelse. Prevention är e n nyckelfaktor hos
en grupp som har ökad risk för komplikationer senare i livet. Vi kommer kartlägga fysisk
aktivitet med accelerometer bland barncanceröverlevare i Sverige för att veta mer om hur de
rör sig. Överlevarna kommer få träna i grupp enligt ett medelintensivt respektive högintensivt
program under 16 veckor och markörer för hjärtkärlsjukdom, muskelfibrer samt hjärt
lungfunktion kommer utvärderas efter träningsperioden. Vilka faktorer som underlättar samt
hindrar deltagande i fysisk aktivitet komme r undersökas genom att involvera överlevarna
samt fysioterapeuter och träningsinstruktörer i intervjuer.
Med denna interventionsstudie kommer vi förstå om fysisk aktivitet förbättrar riskfaktorer för
hjärtkärlsjukdom, fatigue, kognitiv funktion samt kan bidra till ökat välbefinnande bland
barncanceröverlevare. Vidare kan denna intervention bidra till ökad kän sla av egenmakt och
få överlevarna att ta eget ansvar för sin hälsa.

Cystisk fibros och diabetes

Varje år föds 15-20 barn i Sverige med den medfödda sjukdomen cystisk fibros (CF). CF kännetecknas av att man får kroniska luftvägsinfektioner som leder till lungskador och nedsatt lungfunktion. CF-patienter följs regelbundet med lungfunktionsundersökningar i form av spirometri. De senaste åren har en teknik med sk gasutsköljning visat sig vara en lovande metod för att mäta lungfunktion och inflammation i de små luftvägarna, och kan även vara ett känsligare teknik för att upptäcka tidiga förändringar i lungfunktionen hos barn.

Förutom luftvägarna påverkas även många andra organ vid CF, och ca 30% av patienterna utvecklar efter hand en CF-relaterad diabetes. Förekomst av diabetes är kopplat till sämre lungfunktion, men de bakomliggande orsakerna är oklara. Ett av syftena med studien är att bättre förstå sambanden mellan CF-relaterad diabetes och försämrad lungfunktion vid CF. Vår hypotes är att en försämrad glukostolerans påverkar inflammation och bakterieflorans sammansättning i luftvägarna, och att det orsakar en lungfunktionsförsämring som hos barn kan påvisas tidigt med hjälp av gasutsköljning redan innan man ser en påverkan på mer traditionella lungfunktionsmått.

De senaste åren har den nya, mycket effektiva, CF-behandlingen Kaftrio introducerats i världen och i Sverige. Läkemedlet har dramatiskt förbättrat lungsymtomen och livskvaliteten hos CF-patienter. I december 2023 godkändes Kaftrio även för de yngre barnen, 2-6 år. Hur denna åldersgrupp påverkas av Kaftrio och hur det påverkar framtida omhändertagande vet vi fortfarande inte. Här behövs nya studier som kan ligga till grund för framtida behandlingsriktlinjer. Vi planerar därför att använda det svenska CF-registret för att sammanställa behandlingseffekt för denna patientgrupp vad gäller lungfunktion mm.

Tidig Alzheimerdiagnostik

Hur påverkas personer med lättare minnessvikt av tidig Alzheimerdiagnostik?

Förekomsten av Alzheimers sjukdom ökar i befolkningen i takt med att vi blir allt äldre. År 2050 beräknas 100 miljoner människor vara drabbade av Alzheimers sjukdom. Nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom förväntas snart bli tillgängliga för patienter i Sverige. Men de nya läkemedlen är dyra och kan endast ges till specifika patientgrupper.  Därför är det viktigt med tidig och effektiv diagnostik av Alzheimers sjukdom. De flesta patienter utreds initialt på vårdcentraler och det är där särskilt svårt att identifiera personer med milda eller subjektiva symptom på sjukdomen som kan ha nytta av vidare diagnostik. Därför har man sedan ett par år tillbaka drivit en studie i Skåne som heter BioFinder Primary Care. I den världsunika studien undersöks olika modeller för demensdiagnostik innefattande bland annat test av biomarkörer för Alzheimers sjukdom både i ryggvätskeprov och blodprov, tillsammans med bilddiagnostik av hjärnan.
Det är här vårt projekt kommer in. Är det alltid fördelaktigt för en person som endast har milda symptom att tidigt få information om en eventuell sjukdom där man i nuläget inte har någon förebyggande behandling? Vi kommer att undersöka hur patienter i tidigt skede av demenssjukdom upplever och påverkas av utredningen med olika biomarkörer, för att skapa modeller för etiskt välavvägda utredningsförlopp.  Genom att förstå hur patienter uppfattar och reagerar på testresultaten kan vi säkerställa att de får den bästa möjliga vården och stödet när de konfronteras med en potentiell diagnos av minnessjukdom.
Våra resultat kommer att vara viktiga både nationellt och internationellt för att utforma riktlinjer för hur dessa tester kan användas i praktiken.

Huvudsökande och projektledare: Beata Borgström Bolmsjö, distriktsläkare, docent, Lunds universitet. Medsökande: Sebastian Palmqvist, specialist i neurologi, docent, universitetslektor, Lunds universitet

Jämförande studie av antibiotika

Randomiserad kontrollerad klinisk prövning för att jämföra behandling med kloxacillin mot bensylpenicillin vid bakteriemi orsakad av penicillinkänsliga Staphylococcus aureus

 Staphylococcus aureus (S. aureus) är en vanligt förekommande bakterie på huden men kan också orsaka flera allvarliga infektionssjukdomar.

Det är den näst vanligast förekommande bakterien som orsakar blodinfektioner. Dessa infektioner har en hög dödlighet, där ca 20% dör och 5–10% får återfallsinfektion inom 90 dagar. I Skåne drabbas över 600 personer årligen och medelåldern på de drabbade är 74 år.

Infektionerna är ofta svårbehandlade och även för de enklare infektionerna rekommenderas en lång behandlingstid, minst 10–14 dagars inneliggande vård med antibiotika direkt in i blodet, 3–4 ggr per dygn. Detta kräver stora vårdresurser och är ett stort lidande för varje berörd patient.

Den höga återfallsrisken gör också att många behöver komma tillbaka för ytterligare minst 14 dagars inneliggande vård och antibiotikabehandling.

 Att förbättra behandlingen och minska risken för död, återfall och biverkningar, innebär stora vinster både för de enskilda patienterna och för sjukvårdens ekonomi.

Man kan behandla dessa infektioner med olika typer av antibiotika och i Sverige är det den dominerande antibiotikumet, kloxacillin. För de bakterier som är känsliga kan man använda vanligt penicillin, det som Flemming upptäckte för ca 100 år sedan. För att kunna ge penicillin måste man ha en fungerande teknik som avgör att bakterierna är känsliga för penicillin. Sedan 2019 har vi denna teknik uppsatt på det mikrobiologiska laboratoriet i Skåne och det är vi ensamma om i Sverige.

 Under 2021 tittade vi retrospektivt på alla patienter som fått penicillin för sina stafylokock-infektioner och jämförde med de patienter som fått kloxacillin.

Av de som fick penicillin klarade sig 71% utan några komplikationer, så som biverkningar, återfall och död medan endast 55% av de som fick kloxacillin var utan komplikationer.

Kloxacillin är ett antibiotikum som har många biverkningar och till viss del tråkiga sidoeffekter. Om man drabbas av dessa biverkningar och sidoeffekter så medför det både ett ökat lidande för patienterna samtidigt som det oftast förlänger tiden man behöver vara kvar på sjukhuset.

I detta forskningsprojekt skall jag göra en läkemedelsstudie där man skall jämföra behandling med kloxacillin och penicillin för att kunna verifiera om penicillin verkligen är bättre.

Patienterna kommer att lottas till den ena eller andra behandlingen samtidigt som vi noggrant kommer att undersöka och registrera alla eventuella biverkningar, sidoeffekter, återfall samt eventuell död. Kan vi visa att penicillin är bättre, är det för patienten en stor vinst med minskat lidande, färre återfall och färre som dör. Utöver vinsten för den enskilda patienten, leder det också till minskade sjukvårdskostnader. På flera ställen i världen är intresset för detta stort och genomslaget internationellt kommer bli betydande om vi kan visa skillnad mellan de olika behandlingsalternativen.

 För att kunna möjliggöra studien har vi haft undervisning för flera laboratorier i stora delar av Sverige, då de har kunnat lära sig tekniken för att kontrollera om S. aureus är känslig för penicillin. Detta arbete är snart slutfört och tekniken finns då uppsatt på flera laboratorier runt om i Sverige.

Studien som drivs av mig från Skåne kommer att börja inkludera patienter nu i sommar 2024 och beräknas pågå till 2028. Patienter kommer att inkluderas i Lund, Malmö, Helsingborg, Kristianstad, Uppsala, Göteborg, Stockholm (Huddinge och SÖS), Örebro, Karlskrona, Västerås, Borås och Sundsvall.

 Jag tror att denna studie kan leda till att fler patienter får en bättre behandling av den svåra infektionssjukdom som blodinfektion med Staphylococcus aureus innebär.

Att genomföra studier av det här slaget är mycket kostsamt och Lions Forskningsfond har gjort det möjligt att kunna starta och genomföra denna studie.

Stort TACK för ert bidrag, tillsammans möjliggör vi viktig medicinsk forskning.

Hjärnhinneinflammation som komplikation till öroninflammation

 Öroninflammation är den vanligaste bakteriella infektionen hos barn, men förekommer i alla åldrar. I många fall läker infektionen utan behandling, men ibland sprider den sig och en farlig komplikation uppstår. Det finns många typer av komplikationer, men den mest fruktade är hjärnhinneinflammation. Hjärnhinneinflammation kan också uppstå av andra orsaker, och det är dåligt utforskat hur stor andel av alla hjärnhinneinflammationer som uppstår till följd av öroninflammation. I svenska riktlinjer står det att alla patienter som läggs in på sjukhus med hjärnhinneinflammation ska undersökas i öronen. De bör även få hörseln kontrollerad i efterförloppet, eftersom hörselnedsättning är ett vanligt bestående men efter öroninflammation. Bakåtblickande studier visar dock att såväl öronundersökning som uppföljande hörselprov missas i ungefär hälften av fallen. Förbättrad kunskap om huruvida öroninflammation föreligger (och i förlängningen hur stor andel av alla hjärnhinneinflammationer som är öronutlösta) och vad som händer med hörseln är viktig såväl ur ett individuellt perspektiv som ur ett samhällsperspektiv. För individen innebär diagnostik av en eventuell öroninflammation att man kan göra hål på trumhinnan och tömma ut det var som finns bakom, vilket innebär snabbare utläkning av infektionen och kanske även en minskad risk för bestående hörselnedsättning. Ur ett samhällsperspektiv är ökad kunskap om komplikationer till öroninflammation viktig när man författar behandlingsrekommendationer för öroninflammation och ska ta ställning till vilka infektioner som ska behandlas med antibiotika.

Vi har nyligen avslutat en bakåtblickande studie omfattande alla patienter i Skåne som drabbats av hjärnhinneinflammation mellan år 2000 och 2017, men driver också sedan 2018 en framåtblickande studie avseende samma patientgrupp. I den ser vi till att alla patienter genomgår öronundersökning och vid behov får gjort hål på trumhinnan. Vi följer också upp samtliga patienter med hörselprov och immunprov. I den bakåtblickande studien saknades ofta öronundersökning, och då fick vi förlita oss på röntgenundersökningar för att få en uppfattning om andelen öronutlösta hjärnhinneinflammationer. Sammantaget uppskattades att öroninflammation låg bakom 1/3 av alla hjärnhinneinflammationer, men i den framåtblickande studien kommer vi att på ett säkrare sätt kunna fastställa denna andel. Vi hoppas också kunna få en bättre uppfattning om vilka bakterier som orsakar infektionerna, och härigenom försöka förstå varför det i den bakåtblickande studien såg ut som att antalet hjärnhinneinflammationer bland vuxna ökar. Eftersom alla patienter får återbesök med hörselprov kommer vi också att ha en bättre uppfattning om vad som händer med hörseln, och eftersom vi träffar patienterna har vi också möjlighet att fråga dem om en eventuell hörselnedsättning är nytillkommen, något som ofta inte gick att avgöra i den bakåtblickande studien.

Sammantaget hoppas vi genom den pågående studien kunna få ökad kunskap om en ovanlig men mycket farlig infektion som ofta är utgången från en vanlig och till synes banal infektion.