Kort redogörelse för projekt ”Hallon”.
Då en undersökning av hjärnan görs efter döden söker man spår av sjukdom och andra avvikelser som kan förklara sjukdomsförloppet, speciella symptom eller ge en förklaring till själva dödsfallet. Ofta finns neuropatologen någonting tydligt, såsom en tumör, en infektion eller stroke.
Då ingen tydlig sjukdom kan urskiljas i hjärnan, kan det istället vara en mycket diskret men utbredd förekomst av en liten förändring i blodkärlen – det förekommer på vissa eller flera ställen i hjärnans bark-lager.
Fenomenet kallas ”hallon” då det i en vanligt blodkärls-rör bildats ett näste av kanaler som i det mikroskopiska snittet liknar ett hallon!
Efter att ha ”negligerat” fynden i ett antal år, har vi gradvis börjat inse dessa förändringar är tecken på en skada som kanske skulle kunnat förhindras.
Dessa hallon är en form av nybildning av blodkärl (neoangiogenes) – men varför uppstår de? Vi vet att kroppens olika organ kan låta sina blodkärl växa för att ”säkra sin försörjning” av blod vid olika hot, såsom infektion, tumör och bristande blodtillförsel.
När hjärnan inte får det som krävs för normal funktion, måste den reagera – den startar nybildning av blodkärl, i ett ”desperat” försök att styra blod till vävnaden. Ett tillstånd av bristande blodtillförsel som är mindre svår än vid ett stroke, men som istället kan vara återkommande – tros vara grunden för att hallon bildas.
Vi studerar hallon och just nu främst de faktorer som bidrar till deras uppkomst. Här undersöker vi om det finns samband med extra lågt blodtryck, med arterioskleros eller med t.ex. hjärtrytm-rubbningar.
Elisabet Englund
Överläkare
Neuropatologi, SUS Lund
.
