Det finns undersökningar som tyder på att patienter med en icke botbar cancersjukdom har stor nytta av en tidig kontakt med en palliativ enhet och inte enbart först i livets slutskede.
Med palliativ vård menas en helhetsvård och symtomlindring hos en patient med en allvarlig, livshotande sjukdom. På en palliativ enhet finns specialkunskaper inom smärt- och ångestlindring samt generell symtomlindring. En palliativ enhet har därför en god möjlighet att underlätta livet och öka livskvaliteten för svårt sjuka patienter och deras anhöriga genom att lindra symtom från sjukdomen. De flesta patienter på palliativa enheter har cancer i mer eller mindre framskridet stadium.
Onkologiska behandlingsenheter är ansvariga för att utveckla och med hög kvalitet genomföra tumörriktad behandling. På onkologiska klinker ges medicinsk tumörriktad behandling, som cellgifter, och strålbehandling, i tätt samarbete med opererande specialister.
Det finns undersökningar som tyder på att patienter med en icke botbar cancersjukdom har stor nytta av en tidig kontakt med en palliativ enhet och inte enbart först i livets slutskede. En patient med tidig kontakt med en palliativ enhet få mer hjälp, än en patient som ”enbart” behandlas av tumörspecialister, med olika symptom. Undersökningar har visat att sådan tidig anslutning kan förbättra patientens livskvalitet och sannolikt även livskvaliteten hos patientens närmaste anhöriga.
Patienter med icke botbar cancer i mag-, tarm kanalen, i bukspottskörteln, levern och i gallvägarna har ofta svåra symtom av såväl sin sjukdom, som biverkningar av den tumörriktade behandlingen. Behovet av sjukvård kan därmed bli stort, både av akuta besök som inläggning på sjukhus. Traditionellt arbetar den palliativa enheterna och den onkologiska vården var för sig, utan nära kontakt, trots att patienterna ofta behöver insatser från båda dessa verksamheter för att må så bra som möjligt. Målet med vår studie, ”Tidig Palliativ Anslutning” är att se om en tidig kontakt med en palliativ enhet, hos patienter med icke botbar cancer i magtarmkanal, lever, gallvägar och bukspottskörtel, och som erbjuds cellgiftsbehandling i uppbromsande syfte kan minska förekomst av svåra symptom och även förbättra livskvaliteten hos patienten och dennes anhöriga.
Patienter erbjuds att delta i studien av behandlande läkare på onkologiska mottagningen i samband med att den uppbromsande cellgiftsbehandlingen skall börja. Om patient önskar delta i studien, slumpas (randomiseras) patienten antingen för tidig kontakt med den palliativ enheten (aktiv grupp) där patienten kommer att träffar läkare och sjuksköterska från den palliativa enheten regelbundet till dess att patienten avlider. Patienter som slumpas till kontrollgruppen, dvs ingen tidig kontakt med den palliativa vården träffar istället sjuksköterska och läkare på onkologiska kliniken. Patienter i kontrollgruppen kan närsomhelst under studien erbjudas kontakt med den palliativa enheten, när sådant behov uppkommer.
Vi önskar jämföra patienterna i de två grupperna och deras anhörigas avseende livskvalitet, hur mycket symtomlindrande läkemedel som ges (mot smärta, ångest, oro, illamående, sömnbesvär och nedstämdhet) men också studera om det kan finnas skillnader i hur mycket tumörriktad behandling som ges mellan de två grupperna och även om det kan skilja i överlevnad mellan patienter som tidigt får såväl onkologisk behandling som symtomlindring av specialistenheter i palliativ vård (aktiv grupp) jämfört med de patienter där palliativ vård erbjudits vid behov och oftast i livets slutskede (kontrollgrupp).
Patienter i båda grupperna erhåller frågeformulär via post och blir uppringda var 6:e vecka av en forskningssköterska på onkologiska kliniken i Lund. Patientens närmsta anhörig, i båda grupperna, erhåller också ett kort frågeformulär via posten och blir de även uppringda av forskningssköterskan var 6:e vecka fram till patientens död och härefter var 12:e vecka under ett år, för att på så vis beskriva sin livssituation.
Studien påbörjades december 2014 och vi har idag inkluderat ungefär hälften av de planerade 100 patienterna. Studien planeras att bli färdig i slutet av 2018.
Mikael Segerlantz, överläkare, Ph.D
Palliativ vård och ASIH – Lund
