Sverige har efter Finland den högsta incidensen av barn som insjuknar i Typ 1 diabetes (autoimmun diabetes) i världen, incidensen har mer än dubblerats på 20 år. Orsaken till varför man insjuknar i diabetes, och varför det har blivit mer vanligt är till största delen okänd
Vi vet att ungefär 50% av alla enäggstvillingar får diabetes om den andre tvillingen har det. Detta medför att cirka 50% av orsaken till sjukdomen beror på ärftlighet och övrig risk påverkas av miljön, sannolikt i en kombination av känslighet hos vissa gener eller interaktion (samverkan) mellan vissa gener. Dock har risken ökat de senaste decennierna vilket innebär att nya miljöfaktorer spelar roll för risken att insjukna i Typ 1 diabetes.
Barnen som insjuknar i Typ 1 diabetes är en mycket heterogen grupp, det vill säga, en grupp som ser olika ut, dels beroende på olika ärftlighet och där ärftligheten antagligen påverkas av olika faktorer i vår omgivning för att den enskilde individen ska utveckla sjukdomen. Man räknar med att 50% av ärftligheten beror på en medfödd speciell HLA-typ. På kromosom 6 finns HLA området som kodar för en del av vårt immunförsvar, men det finns också andra riskgener för diabetes och alla som insjuknar i Typ 1 diabetes har inte samma riskgener. Vi vet att de flesta barn som utvecklar Typ 1 diabetes har så kallat olika antikroppar mot bukspottskörteln, det finns 5 olika, många barn har olika kombinationer av dessa antikroppar vid diabetesdebuten, dock saknar cirka 7% antikroppar när de insjuknar i diabetes.
Idag vet vi tyvärr fortfarande för lite om varför barn utvecklar diabetes, och varför den har ökat så dramatiskt sedan 1980-talet. Orsaken till denna okunskap kan vara att vi än så länge inom forskningen undersökt riskfaktorer utifrån att alla barn som fått Typ 1 diabetes diagnosen har samma sjukdom. Vi vill nu dela upp barn som insjuknar i diabetes i olika undergrupper beroende på hur deras ärftlighet ser ut, immunologiska svar (autoantikroppar) och därmed försöka koppla dessa subgrupper till olika miljöfaktorer. Då vi vet att fler pojkar insjuknar i Typ 1 diabetes, kommer vi att dela upp alla barn som insjuknar i 2 olika grupper, flickor och pojkar.
Förutom HLA området som utgör en stor del av ärftligheten vet man att vissa gener som har betydelse ligger utanför HLA området. Den senaste tiden har man börjat titta på hela genomet hos patienter som har olika sjukdomar för att kunna bättre förstå varför man får sjukdomen. Vissa sjukdomar får man beroende på att man har en defekt, men vi vet att T1D diabetes beror på en kombination av många olika gener tillsammans med miljöfaktorer, inte samma hos alla.
För att öka kunskapen om Typ 1 diabetes, både varför barn insjuknar i sjukdomen men också varför de får diabetes har olika risk att utveckla andra sjukdomar, såsom glutenintolerans, men också olika risk att utveckla komplikationer av sjukdomen vill vi nu titta på större delen av genomet, arvsmassan, hos alla som insjuknar i diabetes.
Vi kommer att använda data från vår nationella barndiabetesstudie, BDD-studien (Bättre Diabetes Diagnostik) där alla barnkliniker i Sverige som behandlar barn med diabetes deltar. Studien startade 2005 och har idag mer än 13 000 barn som ingår, vilket gör att BDD studien är unik i världen. Alla uppgifter från patienterna kommer att som vanlig vara kodade så all data och beräkningar vi gör kommer som vanligt att göras på gruppnivå.
Många resultat från BDD-studien har publicerats och vi har visat att inte alla barn och ungdomar som utvecklar diabetes har de typiska diabetesantikropparna eller den typiska ärftligheten inom HLA-området, vilket vi nu kommer gå vidare med för att mer grundligt studera de barn som varken har antikroppar vid debut eller den typiska HLA ärftligheten.
BDD studien möjliggör inte bara att vi får mer kunskap om sjukdomen och processen bakom sjukdomen utan vi kan därmed också få mer kunskap om barn som utvecklar diabetes med olika ärftlighet och immunologiskt svar skiljer sig i risken att utveckla sen komplikationer. Kan vi redan från diabetesdiagnosen få reda på vem som har störst risk att insjukna i komplikationer kan man redan vid diabetesdiagnosen börja en mer individbaserad behandling med syfte att påverka, minska samsjuklighet och komplikationer.
Blodprover från detta stora patientmaterial i BDD-studien kommer att ge oss ökade möjligheter att få ökad kunskap om varför barndiabetes har ökat, men också därigenom varför barn utvecklar diabetes. Forskningsanslaget från Lions Forskningsfond Skåne, kommer till stor nytta med hjälp att göra utökad genetisk analys för att jämför med barn som inte får diabetes men också med barn som utvecklade diabetes för 30 år sedan för att se om den ärftliga risken förändrats.
Annelie Carlsson
Överläkare
Barnkliniken, SUS Lund
.