Centrala venkatetrar (CVK) är vanliga och oumbärliga i modern hälso- och sjukvård och används bland annat till administration av kärlretande läkemedel, näringstillförsel, och cirkulationsövervakning. I Sverige läggs cirka 50 000 CVKer varje år. Tyvärr är inläggning och användande av CVKer förknippade med allvarliga komplikationer.
Mekaniska komplikationer kan uppstå första dygnet efter CVK-inläggning och definieras som blödning, luft i lungsäcken, nervskada och hjärtrytmrubbning. Andra komplikationer såsom kateterrelaterad infektion eller förträngning av venen där CVKn är inlagd, kan inträffa senare.
Tidigare studier har visat att signifikanta CVK-relaterade komplikationer uppstår i 2–10% av alla CVK-inläggningar. Med tanke på att CVK-relaterade komplikationer inte bara är vanliga och kostsamma utan också ökar sjuklighet och dödlighet så är det av yttersta vikt att förhindra dessa komplikationer, vilket tidigare studier visat är möjligt.
Ett problem med tidigare studier är att de studerat komplikationer förenade med en annan CVK-inläggningsteknik än den ultralsjudsledda variant som nu används.
Syftet med detta projekt är att kartlägga hur vanligt det är med CVK-relaterade komplikationer, vilka riskfaktorerna är samt att specificera åtgärder för att minska komplikationer och optimera användningen av CVKer.
Thomas Kander
Docent, VO Intensiv och perioperativ vård SUS Lund
.