Randomiserad kontrollerad klinisk prövning för att jämföra behandling med kloxacillin mot bensylpenicillin vid bakteriemi orsakad av penicillinkänsliga Staphylococcus aureus

 Staphylococcus aureus (S. aureus) är en vanligt förekommande bakterie på huden men kan också orsaka flera allvarliga infektionssjukdomar.

Det är den näst vanligast förekommande bakterien som orsakar blodinfektioner. Dessa infektioner har en hög dödlighet, där ca 20% dör och 5–10% får återfallsinfektion inom 90 dagar. I Skåne drabbas över 600 personer årligen och medelåldern på de drabbade är 74 år.

Infektionerna är ofta svårbehandlade och även för de enklare infektionerna rekommenderas en lång behandlingstid, minst 10–14 dagars inneliggande vård med antibiotika direkt in i blodet, 3–4 ggr per dygn. Detta kräver stora vårdresurser och är ett stort lidande för varje berörd patient.

Den höga återfallsrisken gör också att många behöver komma tillbaka för ytterligare minst 14 dagars inneliggande vård och antibiotikabehandling.

 Att förbättra behandlingen och minska risken för död, återfall och biverkningar, innebär stora vinster både för de enskilda patienterna och för sjukvårdens ekonomi.

Man kan behandla dessa infektioner med olika typer av antibiotika och i Sverige är det den dominerande antibiotikumet, kloxacillin. För de bakterier som är känsliga kan man använda vanligt penicillin, det som Flemming upptäckte för ca 100 år sedan. För att kunna ge penicillin måste man ha en fungerande teknik som avgör att bakterierna är känsliga för penicillin. Sedan 2019 har vi denna teknik uppsatt på det mikrobiologiska laboratoriet i Skåne och det är vi ensamma om i Sverige.

 Under 2021 tittade vi retrospektivt på alla patienter som fått penicillin för sina stafylokock-infektioner och jämförde med de patienter som fått kloxacillin.

Av de som fick penicillin klarade sig 71% utan några komplikationer, så som biverkningar, återfall och död medan endast 55% av de som fick kloxacillin var utan komplikationer.

Kloxacillin är ett antibiotikum som har många biverkningar och till viss del tråkiga sidoeffekter. Om man drabbas av dessa biverkningar och sidoeffekter så medför det både ett ökat lidande för patienterna samtidigt som det oftast förlänger tiden man behöver vara kvar på sjukhuset.

I detta forskningsprojekt skall jag göra en läkemedelsstudie där man skall jämföra behandling med kloxacillin och penicillin för att kunna verifiera om penicillin verkligen är bättre.

Patienterna kommer att lottas till den ena eller andra behandlingen samtidigt som vi noggrant kommer att undersöka och registrera alla eventuella biverkningar, sidoeffekter, återfall samt eventuell död. Kan vi visa att penicillin är bättre, är det för patienten en stor vinst med minskat lidande, färre återfall och färre som dör. Utöver vinsten för den enskilda patienten, leder det också till minskade sjukvårdskostnader. På flera ställen i världen är intresset för detta stort och genomslaget internationellt kommer bli betydande om vi kan visa skillnad mellan de olika behandlingsalternativen.

 För att kunna möjliggöra studien har vi haft undervisning för flera laboratorier i stora delar av Sverige, då de har kunnat lära sig tekniken för att kontrollera om S. aureus är känslig för penicillin. Detta arbete är snart slutfört och tekniken finns då uppsatt på flera laboratorier runt om i Sverige.

Studien som drivs av mig från Skåne kommer att börja inkludera patienter nu i sommar 2024 och beräknas pågå till 2028. Patienter kommer att inkluderas i Lund, Malmö, Helsingborg, Kristianstad, Uppsala, Göteborg, Stockholm (Huddinge och SÖS), Örebro, Karlskrona, Västerås, Borås och Sundsvall.

 Jag tror att denna studie kan leda till att fler patienter får en bättre behandling av den svåra infektionssjukdom som blodinfektion med Staphylococcus aureus innebär.

Att genomföra studier av det här slaget är mycket kostsamt och Lions Forskningsfond har gjort det möjligt att kunna starta och genomföra denna studie.

Stort TACK för ert bidrag, tillsammans möjliggör vi viktig medicinsk forskning.