Läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen

Läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen och deras effekt på sjukhusinläggningar och dödlighet

Läkemedelsrelaterade problem är en viktig källa till sjukhusinläggningar och dödlighet hos sköra multisjuka äldre och orsakar stor lidande för individen och höga kostnader för samhället. Läkemedelsgenomgångar med hjälp av flera professioner, sjuksköterska, apotekare och läkare (Skånemodellen), har etablerat sig i skånsk sjukvård som en metod som optimerar, uppdaterar och rensar läkemedelslistorna från t ex fallriskhöjande läkemedel, som är potentiellt olämpliga för äldre. Metoden är kontroversiell eftersom det inte har utvärderats i längre perspektiv än 3 månader.

De medicinska framstegen har bidragit väsentligt till bättre hälsa i västvärlden idag. Detta innebär också att vi lever längre med kroniska sjukdomar och behandlas med fler läkemedel. Läkemedelsrelaterade problem hos äldre stiger stadigt. Brist på en översiktlig läkemedelslista och låg läkarkontinuitet är några av de orsakerna som bidrar till ökad sjuklighet och sjukhusinläggningar i denna sköra patientgrupp. De flesta läkemedelsrelaterade problem kan undvikas. Tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar där sjuksköterska, apotekare och läkare medverkar har etablerat sig som en bra metod för att optimera behandlingen av äldre sköra patienter. Metoden är dock väldigt kontroversiell, eftersom man inte har kunnat bevisa effekter i ett längre perspektiv än 3 månader.

Vi genomförde 2011 en randomiserad kontrollerad studie på 369 patienter över 75 år som visade att tvär-professionella läkemedelsgenomgångar med sjuksköterska, apotekare och allmänläkare (Skåne-modellen) sänkte antalet potentiellt olämpliga läkemedel hos äldre vid uppföljning efter 2 månader. Nu ställer vi oss frågan ifall tvärprofessionella läkemedelsgenomgångar även har effekt vad gäller en minskning av sjukhusinläggningar och dödlighet under efterföljande 6 och 12 månader efter interventionen. Vi vill också undersöka ifall det finns samband mellan läkemedelsgenomgångar och antal vårdkontakter (med primärvård eller sjukhus) under uppföljningstiden.

Eftersom evidensen runt ämnet spretar dels internationellt men även mellan olika forskningscentra i Sverige ser vi en unik möjlighet att belysa ifall läkemedelsgenomgångar enligt Skånemodellen borde implementeras i högre omfattning i kommuner och landsting. Vi tror att det är viktigt att undersöka detta med tanke på att originalstudien är en av de få väldesignade svenska randomiserade kontrollerade studier i ämnet och att implementering av evidens-baserade metoder i vården borde vara ett prioriterat område. Dessutom ligger det i tiden att prata integrerad vård med den äldre sköra patienten i fokus. Om evidensen styrker det, kan läkemedelsgenomgångar vara en ypperlig möjlighet att skapa broar mellan kommun (sjuksköterska) och landsting (apotekare och läkare).

Forskningsanslaget från Lions kommer att möjliggöra att vi kan studera effekt av läkemedelsgenomgångar efter 6 och 12 månader hos 369 patienter som har genomgått en randomiserad kontrollerad studie 2011. I studien medverkar två disputerade specialister i allmänmedicin (Veronica Milos Nymberg och Beata Borgström Bolmsjö) samt en disputerad apotekare (Cecilia Lenander).