Föräldraförberedelse i mödrahälsovården

Föräldraförberedelse i mödrahälsovården med fokus på första tiden efter förlossningen: strategier för 2000-talet baserade på förstagångsföräldrars behov

Att bli förälder innebär en stor omställning i livet och tidigare forskning visar att nyblivna föräldrar önskar att de hade varit bättre förberedda för tiden som kommer efter förlossningen. Trots det saknas evidensbaserade riktlinjer för föräldraförberedelse i mödrahälsovården, såväl i Sverige som internationellt.

Ett barns hand håller en vuxen förälders hand

De första åren i ett barns liv utgör en viktig utvecklingsfas. En trygg anknytning mellan barn och föräldrar har en viktig betydelse för barnets sociala och kognitiva utveckling samt inverkar också på barnets hälsa i ett längre perspektiv. I en stor svensk studie angav blivande föräldrar att den främsta anledningen till att de deltar föräldragrupp under graviditeten är för att känna sig trygga i sitt föräldraskap och få kunskap om barnets behov. Realistiska förväntningar har betydelse för anpassningen till den livsomställning som föräldraskapet innebär. En svensk studie har också visat att en hög känsla av trygghet hos föräldrar efter förlossningen kan ha samband med en lägre risk att utveckla depression efter förlossningen för både mammor och pappor. Depression under graviditeten och/eller efter förlossningen drabbar 10-15 procent av föräldrarna och kan även påverka anknytningen till barnet samt barnets hälsa och utveckling.

Studier om nyblivna föräldrars förberedelsebehov har nyligen publicerats av forskargruppen och ligger till grund för nyutvecklade strategier för föräldraförberedelse. Syftet med den kommande studien är att utvärdera de nyutvecklade strategierna för föräldraförberedelse genom att i en randomiserad kontrollerad studie testa effekten av strategierna på förstagångsföräldrars tilltro till sin förmåga i föräldraskapet, känsla av trygghet och risk för depression efter förlossningen.

En förbättrad föräldraförberedelse under graviditeten med särskilt fokus på tiden efter barnets födelse förväntas öka föräldrarnas tillit till sin förmåga i föräldraskapet och känsla av trygghet samt minska risken för depression hos föräldrarna efter förlossningen. Detta skulle ge en bättre start för hela familjen och öka barnets möjligheter till god hälsa och utveckling, vilket i sin tur även kan ge positiva hälsoekonomiska effekter för samhället. Om hypotesen stämmer kan resultatet också leda till att riktlinjer för föräldraförberedelse kan skapas vilket bidrar till en mer jämlik vård.

Ansvariga i forskningsprojektet

Petra Pålsson Leg sjuksköterska, Leg barnmorska och doktorand

Linda Kvist Leg sjuksköterska, Leg barnmorska, PhD och docent

Eva Persson Leg sjuksköterska, Leg barnmorska, PhD och lektor

Maria Ekelin Leg sjuksköterska, Leg barnmorska, PhD och biträdande lektor

Inger Hallström Leg barnsjuksköterska, PhD och professor i pediatrisk omvårdnad

Forskningen bedrivs i den tvärvetenskapliga forskargruppen Barns och familjers hälsa (https://www.med.lu.se/hv/forskargrupper/barns_och_familjers_haelsa) i samarbete med forskargruppen Barnmorskans forskningsområde – reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa (https://www.med.lu.se/hv/forskargrupper/barnmorskans_forskningsomraade_reproduktiv_perinatal_och_sexuell_haelsa) vid Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet.

Läs mer om 2018-års forskningsanslag

Ansvariga i forskningsprojektet

Pin It on Pinterest