Dag Lundberg, professor emeritus, ordförande i Forskningsrådet, Lions Forskningsfond Skåne

Definition
Med klinisk patientnära forskning menas sådan forskning vars resultat kan tillämpas på patienter inom en snar framtid. Den omfattar studier på patienter, försökspersoner eller mänskligt material (blod, andra kroppsvätskor eller vävnad). Forskningen ska ha en hög grad av patientnytta, d v s leda till förbättrad diagnostik, framgångsrik behandling med ökad livskvalitet och om möjligt återskapande av hälsa samt optimering av samhällets gemensamma resurser.

(Dag Lundberg, professor emeritus, ordförande i Forskningsrådet, Lions Forskningsfond Skåne)

Jag vill rikta ett stort tack till Lions Forskningsfond Skåne som bidragit till att vi kunnat visa på möjligheten att genom vård i hemmet normalisera vardagslivet och öka hälsa hos familjer med ett barn som är sjukt också när barnet är i livets slutskede.

Det är ofta svårt att få anslag i början av en forskningsstudie då det ännu inte går att visa några resultat. Jag är därför tacksam över att forskningsfonden såg att studierna som kom att utgöra min doktorsavhandling skulle ge viktig kunskap för vård av allvarligt sjuka barn och vågade ge anslag tidigt i processen. Med hjälp av anslaget från Lions Forskningsfond Skåne kunde jag bland annat sända frankerade svarskuvert till deltagande familjer och åka hem till familjer för att genomföra intervjuer där hela familjen kunde delta. Jag kunde också få arbetstid att sammanfatta studierna i vetenskapliga artiklar och publicera dem tillgängligt utan avgift för läsaren så att resultaten når ut till de som skall omsätta dem till klinisk verklighet inom sjukvården!

Era insamlade kronor gör skillnad!

Charlotte Castor

Barnsjuksköterska, Med dr

Institutionen för hälsovetenskaper,

Medicinska fakulteten, Lunds Universitet

Lund 200424

Behandling av karpaltunnelsyndrom

 Handkirurgisektionen vid VO ortopedi, Skånes sjukhus nordost, har sedan många år bedrivit klinisk patientnära forskning om nervinklämning i handleden (karpaltunnelsyndrom). Forskningen har lett till flertal publikationer i ledande medicinska tidskrifter. Karpaltunnelsyndrom drabbar 4% av den vuxna befolkningen och är vanligare bland kvinnor. Det orsakar känselstörning, värk samt svaghet i händerna och därmed svårighet att utföra arbete och dagliga aktiviteter. De flesta som söker vård för karpaltunnelsyndrom behandlas idag med en stel handledsskena som de använder på natten under några veckor. Det saknas bra evidens om nyttan av denna behandling som är kostsam för vården och kan vara obekvämt för patienterna. Vårt pågående forskningsprojekt, en randomiserad klinisk prövning, syftar till att utvärdera nyttan med denna behandling för patienten med karpaltunnelsyndrom samt effektens varaktighet och optimala behandlingstid. Studien genomförs i samarbete med primärvården i nordöstra Skåne med målet att ha 116 studiedeltagare och vi hoppas att kunna presentera resultaten om två år. Eftersom denna behandling är den vanligaste över hela världen för patienter med karpaltunnelsyndrom förväntar vi att våra resultat kommer att ha stor betydelse för vården av denna stora patientgrupp inte bara i Sverige utan även internationellt.

Isam Atroshi

Hässleholms sjukhus

Inflammatorisk depression

Depression är en folksjukdom där nuvarande behandlingsmöjligheter ofta är otillräckliga. Kostnaderna för samhället är höga och lidandet för patienter och anhöriga är påtagligt varför nya och mer specifika behandlingar behövs. Vår forskargrupp och andra har visat att deprimerade patienter, på gruppnivå, har högre nivåer av inflammatoriska ämnen i blod och ryggvätska. Det finns också studier som talar för att inflammation faktiskt kan orsaka depression och att det inte bara är ett bifynd. Två viktiga och för närvarande olösta frågor inom detta forskningsområde är:

  1. i) Vad är orsaken till den låggradiga inflammation som man kan se vid vissa typer av depression?
  2. ii) Kan man förbättra depressionssymptom om man minskar inflammationen med olika typer av behandlingar?

Alla deprimerade patienter uppvisar inte tecken på inflammation, och inflammation är heller inte specifikt för depression. Vår hypotes, som stärks av tidigare studier, är att det finns en undergrupp av depression som har en inflammatorisk komponent. Vi tror att det skulle kunna vara meningsfullt att identifiera denna typ av depression och behandla dessa patienter på ett specifikt sätt för att minska inflammationen och därigenom förbättra symptomen.

Vi driver nu två behandlingsstudier som båda syftar till att undersöka om ”inflammatorisk depression” kan behandlas på ett specifikt sätt med anti-inflammatoriska medel. I den första studien undersöker vi om tillägg av omega-3 fettsyror har antidepressiv effekt hos patienter med tecken på låggradig inflammation. I den andra studien testar vi om probiotika (kosttillskott med levande bakterier) kan vara effektivt vid “inflammatorisk depression”.

Vi hoppas att resultaten från våra studier ska göra så att man i framtiden kan erbjuda skräddarsydda behandlingar inom psykiatrin. Detta skulle vara ett genombrott i kliniken och hjälpa många drabbade och deras anhöriga.

 

Daniel Lindqvist

Medical Sciences, Psychiatry

Lund University

Translate »

Pin It on Pinterest

Share This