Världsunik studie av patienter som erhållit  ny pumpteknik av produkten foslevodopa för att kartlägga patienternas sömn, välbefinnande, stressnivåer, så kallade exekutiva funktioner, stämningsläge med mera.

Parkinsons sjukdom drabbar ungefär 20 personer per 100 000 invånare varje år. Det innebär cirka 20 000 personer i Sverige och i västvärldens tio folkrikaste länder cirka 4,5 miljoner människor (år 2005)

Vanligast är sjukdomen bland äldre men ungefär var femte fall drabbar personer i arbetsför ålder.

När sjukdomen har fortskridit under många år kan den så kallade komplikationsfasen av sjukdomen uppträda. Antalet nervceller i hjärnan med dopamininnehåll har då nått kritiskt låga antal och känsligheten för varje given medicindos i tablettform kan öka. Tillståndet kallas fluktuationsfas, eller on/off fas och kännetecknas bland annat av tider på dagen med uttalad stelhet, omväxlande med kraftiga överrörelser, så kallade dyskinesier.

Redan under 1900-talets mitt utvecklades djup hjärnstimulering (DBS) för att försöka komma tillrätta med dessa svåra tillstånd. Senare utvecklades andra metoder som med pumpteknik kunde hålla läkemedelskoncentrationen i hjärna jämnare och stabilare än med tablettintag som ”flushar” hjärnans mottagarceller intermittent.

Levodopa, eller i detta fall, en vidareutveckling – foslevodopa – anses av många vara den säkraste och effektivaste behandlingen vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas.

Man har under de senaste decennierna även utvecklat pumpteknik för läkemedlet levodopa vid namn som Duodopa©och Lecigon©. Tekniken har inneburit att en mindre operation varit nödvändig, där läkemedlet via en infart från bukhuden och magsäcken till tolvfingertarmen har möjliggjort tillförsel med denna pumpteknik. Ett avancerat kirurgiskt ingrepp där patienten har en så kallad PEG som infart.

Nyligen har i Sverige registrerats den nya produkten foslevodopa, där man lyckats få ett läkemedel som kan tillföras kroppen via underhuden. Pumpen hålls igång större delen av dygnet och resultat av studierna som genomförts har visat effekter helt jämförbara med den mer omfattande kirurgiska tekniken.

Vår studie syftar till att rekrytera nya patienter som erhållit denna nya pumpteknik och framåt i tiden (prospektivt) samt följa neuropsykologiska utfall under det första halvåret efter pumpstart. Hur mår patienterna? Vilka effekter kan det ha på sömn, välbefinnande, stressnivåer, så kallade exekutiva funktioner, stämningsläge med mera. Motsvarande studie är aldrig genomförd i världen och blir därför i dessa perspektiv banbrytande.