Kartläggning av hjärnans ”avfallstransport”med 7T MR efter intravenös kontrast.

Hjärnan är ett mycket aktivt organ och när nervceller arbetar bildas restprodukter som behöver transporteras bort. För att detta ska fungera krävs olika “reningsvägar”, där hjärnvätskan och små kanaler kring blodkärlen verkar spela en viktig roll. Även lymfkärl i hjärnhinnorna tycks bidra till hjärnans dränering. Om dessa system fungerar sämre kan det påverka hjärnans miljö och på sikt kopplas till sjukdomar som Alzheimers, Parkinsons sjukdom och normaltryckshydrocefalus (NPH).

I dag saknas en enkel och tillförlitlig metod för att undersöka hur dessa dräneringsvägar fungerar hos människor. Många tidigare metoder har varit svåra att standardisera eller för invasiva för bred användning.

I detta projekt vill vi därför utveckla en minimalt invasiv metod med magnetkamera (MR), en bildteknik som använder starka magnetfält för att skapa detaljerade bilder av kroppens insida utan röntgenstrålning, för att mäta hjärnans dränering. Metoden bygger på att ett kontrastmedel ges i en ven, som vid en vanlig MR-undersökning, och att bilder sedan tas vid flera tidpunkter efter injektionen. Med hjälp av en mycket kraftig magnetkamera, 7 Tesla, kan vi upptäcka små förändringar i hjärnvätskerum och nära hjärnhinnorna. Målet är att ta fram robusta och mätbara markörer, så att resultaten kan jämföras på ett standardiserat sätt.

Projektet sker stegvis. En första pilotstudie har redan visat lovande resultat, där signalförändringar kan följas över tid. Nästa steg är att jämföra olika kontrastmedel och förfina metoden för att hitta den mest tillförlitliga undersökningsmodellen.

Om projektet lyckas kan det leda till ett färdigt MR-protokoll som kan användas i större studier och senare även på patienter, till exempel vid NPH. På längre sikt kan metoden ge viktig ny kunskap om hjärnans dräneringssystem och bidra till bättre diagnostik och uppföljning vid neurologiska sjukdomar.

Optimerad pacemakerinställning

Behandling av cancer-relaterat lymfödem i svalget – en pilot och genomförbarhetsstudie

Huvud- och halscancer drabbat cirka 1800 personer varje år i Sverige. Sjukdomen behandlas oftast strålning, vilket räddar livet på den drabbade men kan ge komplikationer. En sådan komplikation är svullnad inne i svalget, som påverkar några av människans mest grundläggande funktioner: andning, sväljning och röst. Svullnade i svalget beror på att lymfsystemet påverkas negativt av strålningsterapin. Detta projekt kommer att undersöka om en randomiserad, kontrollerad studie av behandling av svullnad i svalget med intensiv träning av utandningsmuskulatur är genomförbar. Det vill säga, kan vi inkludera tillräckligt med patienter för att starta en större studie? Är det möjligt att använda de mätmetoder vi tänkt och genomför deltagarna träningen som det är tänkt? Allt är fakta som behövs innan en större studie kan starta. Träningen av utandningsmuskulaturen sker med ett redskap som heter ” Expiratory Muscle Strength Training (EMST). Svullnad i svalget mäts före och efter träning genom att ett fiberskop förs ned i svalget och logopeden skattar graden av svullnad enligt en mall. Som jämförelse kommer en grupp att få sedvanlig logopedbehandling dvs ingen EMST. Interventionen pågår i 12 veckor.

Bättre träffsäkerhet vid barncancer – en karta över tumörens inre

Varje år drabbas ett trettiotal barn i Sverige av Wilms tumör, en form av njurcancer. Trots att de flesta barn blir friska, finns en risk att aggressiva delar av tumören missas eftersom dagens diagnostik ofta bygger på ett enstaka vävnadsprov. Projektet syftar till att förbättra riskbedömningen genom att skapa en genetisk ”karta” över hela tumören.

Utmaningen: En genetisk mosaik

Wilms tumör är den vanligaste formen av njurcancer hos barn. Idag bestäms hur intensiv ett barns behandling ska vara genom att läkarna analyserar prover från tumören efter att barnet genomgått en första kur med cellgifter. Problemet är att tumören inte alltid är likadan rakt igenom. Den kan liknas vid en genetisk mosaik där vissa områden har mutationer som gör dem mer aggressiva, medan andra områden saknar dessa.

Om ett vävnadsprov råkar tas från en del av tumören som saknar högriskmarkörer finns en risk för felaktig riskstratifiering. Barnet riskerar då att få en för svag behandling, vilket ökar risken för återfall.

Projektet: Kartläggning av den nordiska kohorten

Projektet baseras på ett omfattande nordiskt samarbete där prover samlas in från barn i Sverige, Danmark och Norge. Genom att använda högupplöst genetisk teknik (SNP-array) på flera olika delar från samma tumör – så kallad multiregional analys – studeras hur tumörens genetiska profil varierar rumsligt.

I arbetet analyseras hur de farliga mutationerna uppstår och sprider sig under tumörens utveckling. Genom att systematiskt kartlägga denna variation i den nordiska patientgruppen skapas ett vetenskapligt underlag för att förstå hur stabila dagens biomarkörer är och hur provtagningen kan optimeras för att ge en mer representativ bild av tumörens faktiska aggressivitet.

Nytta för patienten: Rätt behandling till rätt barn

Målet med forskningen är att bidra till utvecklingen av nästa generations internationella behandlingsprotokoll för Wilms tumör. En mer träffsäker riskbedömning innebär två stora fördelar för de drabbade barnen:

1. 1. Identifiering av högriskpatienter: Barn med dolda aggressiva egenskaper i tumören kan identifieras tidigare och få en mer intensiv behandling för att minimera risken för återfall.
   2. Minskad behandling för lågriskgrupper: För de barn där tumören genomgående visar en ”snällare” profil kan man med större säkerhet undvika onödigt starka cellgifter. Detta är avgörande för att minska risken för sena biverkningar som hjärtproblem och nedsatt fertilitet.

Genom att gå från ett enskilt stickprov till en spatial helhetsbild kan sjukvården i framtiden erbjuda en mer individanpassad och säker behandling för barn med njurcancer.

BioFINDER-Äldrepsykiatri

BioFINDER-Äldrepsykiatri syftar till att utveckla en mer träffsäker diagnostik i gränslandet mellan äldrepsykiatri och kognitionsmedicin. Vid psykiatriska sjukdomar, såsom egentlig depression och ångesttillstånd, förekommer ofta kognitiv påverkan utöver de känslomässiga besvären. Minnesbesvär, koncentrationssvårigheter och nedsatt förmåga att organisera och planera är vanligt förekommande symtom. Samtidigt vet vi att psykiatriska symtom, såsom depression och ångest, också är vanliga redan i tidiga stadier av flera demenssjukdomar, exempelvis Alzheimers sjukdom. Detta skapar en diagnostisk utmaning, inte minst inom äldrepsykiatrin, med risk för att korrekt diagnos fördröjs.

BioFINDER-Äldrepsykiatri genomförs i samarbete mellan Region Skåne och Lunds universitet och riktar sig till patienter inom äldrepsykiatrin i Helsingborg. Deltagarna genomgår en psykiatrisk diagnostisk intervju, flera frågeformulär och kognitiv testning. Även blodprov, ryggvätskeprov och magnetkameraundersökning av hjärnan ingår. Studien följer deltagarna under upp till tre år.